– Det blir allt lättare för geoenergisystemen att konkurrera med fjärrvärme då exempelvis bergvärmen blir allt billigare och effektivare med tiden, säger Göran Hellström, professor, Lunds universitet och ägare till företaget Neoenergy.
Göran Hellström refererar till de drifterfarenheter han har från Campus Hönggerberg på Tekniska högskolan i Zürich som består av 22 byggnader och totalt 225 000 kvadratmeter lokalyta. Här byggs ett smart termiskt nät som till år 2026 ska ha fått ner elförbrukningen med 28 procent och mängden köpt energi till värme och kyla med 60 procent vardera – samtidigt som lokalytan beräknas växa till uppåt 400 000 kvadratmeter. Borrhålslagret som ingår i nätet utgörs av totalt 425 borrhål till 200 meters djup, uppdelat på flera borrhålsfält. Man har dimensionerat för 30 gigawattimmar värme och 13,5 gigawattimmar kyla.
– När det gäller värmesidan är det ett COP-värde på nio och det är väldigt högt i värmepumpsammanhang. Det innebär att man bara behöver köpa tio procent av den värme man får. Det visar på hur pass låga driftskostnaderna är för ett sådant här nät.
En negativ aspekt är att energisystemet blir en aning glesare om man bygger fjärrvärmenät som behöver så lite köpt energi.
– Problemet är att när man drar fjärrvärmekulvertar så förutsätter det att man har en viss energitäthet i leveransen i området för att man ska kunna bära de stora kulvertkostnaderna. Detta gör att det blir relativt lätt för system som bergvärme att konkurrera med fjärrvärme.
TeliaSoneras metod ”Server room cooling” visar på att man kan kyla datacenter med väldigt hög temperatur. Marken används då som kyla. Fördelarna är att systemet innebär få rörliga delar, tekniken är enkel och det är låga underhållskostnader.
– Förutsättningen för att använda marken som kyla är att man har en hög kyltemperatur. Det är något högre installationskostnader men i det långa loppet blir det billigare.
Göran Hellström menar på att den utmaning som fjärrvärmebolagen står inför är att bergvärmeanläggningar blir allt billigare och effektivare med tiden och att bostadsbeståndet använder allt lägre temperaturer för uppvärmning.
– Fjärrvärmebolagen kör ut en väldig hög temperatur idag, cirka 80-90 grader. Nyare bostadsområden använder inte så höga temperaturer förutom då för varmvatten men varmvatten kan man producera på ett annat sätt.
– Man kan se att fjärrvärmebolagen intresserar sig mer för att använda geoenergi i egen regi än tidigare för att få ned kostnaderna. De har också möjligheten att återladda större system via sina nät med geoenergi, säger Göran Hellström.
Rullstensåsar för energilagring
Ungefär tio procent av Sveriges befolkning bor på ställen där det finns bergvärme. I Jönköpingsområdet och i Skåne, framförallt i Malmöområdet, finns sandsten som kan användas som geologiskt material för energilagring. Tekniken med kalksten kan i princip användas överallt.
I Stockholmsområdet handlar det om rullstensåsar för energilagring och då är det Brunkebergsåsen som används som lager för kyla idag. Metoden används även vid SAS huvudkontor vid Frösundavik och Arlanda.
Bergrum byggdes i början på 80-talet i Uppsala och i Avesta och det finns även ett kyllager i Hornsberg i Stockholm.
