Anders Hjörnhede från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut var en av talarna vid Energiforsks konferens Nya rön om el och värme i juni 2016. Han redogjorde under konferensen för två SEBRA-projekt, som involverade förbränning av salix och halm.
Ett av de projekt som presenterades av Anders Hjörnhede från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut var ett projekt som undersökte möjligheten att använda salix från kadmiumbelastad åkermark som bränsle.
Anders Hjörnhede berättar att salix är en gröda vars bränsleegenskaper är relativt lika egenskaperna hos träbränsle från skogen och att det med rätt förutsättningar och god skötsel kan vara en lönsam gröda som konkurrerar väl med spannmålsgrödor. Förutom att den kan producera energi kan salix emellertid också rena åkermark, tack vare att grödan är bra på att ta upp tungmetaller i form av framförallt kadmium.
Kadmium är ett stort hälsoproblem, men Anders Hjörnhede menar att en välskött salixodling står för ett årligt upptag av kadmium som är 20 till 50 gånger högre än för spannmål och när salixplantan skördas försvinner detta kadmium från marken.
Trots det är användningen av salix i värmeverk idag mycket begränsad och inblandningen av salix uppgår enligt Anders Hjörnhede oftast inte till mer än 20 procent i ordinarie bränslemix.
Påverkar inte driften
Inom det aktuella projektet gjordes två olika försök med en bränslemix bestående av 50 volymprocent salix, som har 5 till 10 gånger högre kadmiumhalt än skogsbränsle, och 50 volymprocent lövträdsflis. Dessa försök jämfördes med referensförsök med 100 procent lövträdsflis.
Efter minst två dagars eldning i testpannan vid Ystad Energi gjordes vid varje försök mätningar av kadmiumhalten före rening av rökgaserna, efter rökgasrening med cyklon och efter ytterligare rökgasrening med en scrubber (Venturi).
På så vis berättar Anders Hjörnhede att man kunde dra slutsatsen att mer än 85 procent av kadmiumet vid inblandning av salix hamnade i cyklonaskan. Han menar också att Ystad värmeverk vid en last på runt 70 till 80 procent av maxlast kan blanda in upp till 50 volymprocent salix i sin bränslebas med god bibehållen drift och att det finns anledning att anta att driften inte heller påverkas vid 100 procent last.
Bekväm och riskfri förbränning av halm
Anders Hjörnhede beskrev också ett projekt som syftade till att hitta alternativa lösningar och användningsområden för halm.
För att bränslemängder och flöden av biobränslen ska kunna säkras i framtiden menar Anders Hjörnhede att fler biobränslesortiment behöver testas och verifieras. Ett alternativ är halm.
– I Sverige finns stora outnyttjade tillgångar av halm som kan användas som bränsle, säger Anders Hjörnhede.
För att göra det lättare för de värmeverk som idag eldar skogsflis att gå över till halm hjälper det enligt Anders Hjörnhede om halmen levereras i en färdig bränslemix med skogsbränsle. Det kräver emellertid att bränslet först hanteras vid en bränsleterminal.
Anders Hjörnhede påpekar också att halm ökar risken för problem som beläggningsbildning, högtemperaturkorrosion och bäddagglomerering.
– Ett sätt att minska askrelaterade driftproblem är att tillsätta lämpliga additiv, förklarar Anders Hjörnhede.
Projektets fullskaleförsök visade enligt Anders Hjörnhede att bränslemixar med 20 viktprocent halm överlag fungerade bra att hantera i testanläggningens inmatningssystem, men att inmatningen bör fungera helt utan problem med en mer finhackad halm och en inblandningsgrad på mellan 10 och 15 viktprocent.
