SEBRA-konferensen Nya rön om el och värme gästades bland annat av Jan Storesund från Inspecta, som diskuterade en förstudie om flexibel drift av kraftvärmeanläggningar och livslängdsbedömning av ångledningssystem.
Syftet med förstudien om flexibel drift av kraftvärmeanläggningar var enligt Jan Storesund från Inspecta att, med utgångspunkt i det ökade framtida behovet av reglerkraft, belysa behov, möjligheter och utmaningar för flexibel drift av termiska kraftvärmeverk, identifiera kritiska komponenter och skademekanismer i kraftvärmeverk som körs cykliskt och peka ut frågeställningar att arbeta vidare med.
Skademekanismer
Jan Storesund berättar att det finns tre olika regleringsalternativ vid flexibel drift av kraftvärmeverk. Vid primärreglering, med snabb reglering av frekvens, och sekundärreglering, där balansen återställs inom några få till som mest 30 minuter, är laständringen i pannan mindre och konsekvenserna för panna och turbin små. Vid dygnsreglering, som innebär produktionsförändringar över timmar och dygn, är laständringen i pannan emellertid större och det resulterar i konsekvenser för pannan i form av till exempel förslitningar och reducerad livslängd. Skademekanismer som identifierats är tryckutmattning, termisk utmattning och töjningsinducerad korrosionssprickning.
Under förstudien låg fokus enligt Jan Storesund på biobränsleeldade CFB-pannor och man utgick från verkliga driftscykler från de tre anläggningarna Rya kraftvärmeverk, som drivs av Göteborg Energi, Händelöverket, som drivs av Eon, och Arosverket, som drivs av Mälarenergi.
Jan Storesund tog också upp erfarenheter av flexibel drift i Danmark, där el från vindkraft 2014 stod för 37 procent av det totala behovet och flera funktioner för flexibel drift har utvecklats under senare år.
Livslängdsbedömning
Jan Storesund presenterade även ett projekt om livslängdsbedömning av ångledningssystem. Han berättar att det inte går att veta exakt hur stor del av livslängden ångledningsrör förbrukat efter att de varit i drift en längre tid utan inspektion och övervakning av systemet. Projektet syftade därför till att bland annat vidareutveckla analyser som kan lokalisera kritiska punkter för icke-förstörande provning korrekt och i detalj och analysmetoder som kan användas för livstidsbedömning i ångledningssystem som är i bruk.
