Begreppet cirkulär ekonomi är nytt för många men går hand i hand med bioekonomin som är mer känd. I en cirkulär ekonomi designas produkter för att kunna återanvändas. Produktion och transporter sker med förnybara bränslen.
– Det har varit ett stort arbete att förklara vad en cirkulär ekonomi är och varför den är viktig. Det behovet kommer att finnas kvar ett tag till, säger Håkan Samuelsson, sammankallande för Skånes regionala bioekonomipanel.
Bioekonomipanelen är tillsatt på uppdrag av Region Skåne och har nu jobbat i ett år med att ta fram en regional handlingsplan för Skåne. Målet är att skapa en biobaserad ekonomi genom att samla aktörer från Skåne, framförallt näringslivsorganisationer och forskare. De olika aktörerna kommer att äga handlingsplanen när den har antagits politiskt, något som kan dröja ytterligare ett år. Utmaningen är att hitta sätt att införa en smart klimatpolitik, att se över innovationssystem och göra utbildningsinsatser samt hitta finansieringsvägar.
– Under tiden har Bioekonomipanelen en annan viktig funktion: att visa att företagen i Skåne - med rätt stimulansåtgärder - har en stor andel i en framtida fullskalig cirkulär ekonomi, säger Håkan och menar att Skåne har speciell potential när det gäller att utveckla en hållbar bioekonomi.
– Det har varit betydligt fokus på skogen, vilket absolut är relevant för Sverige, men Skåne är en jordbruksregion och vi tycker att man tappar bort de möjligheter som havsbruk och jordbruk har i en cirkulär ekonomi, säger han.
Skånes långa kuststräcka skulle kunna utnyttjas till mycket mer än vad den görs idag, menar han.
– Det finns en innovationspotential för algodlingar och att ta vara på tång samt andra okonventionella råvaror från havet. Och på landsbygden i Skåne finns outnyttjade byggnader som skulle kunna användas för landbaserade fiskodlingar med slutna kretslopp, där fiskfodret görs av proteiner från skogsråvara och gödsel från odlingarna återförs till skogen och till åkermarker, säger Håkan.
WSP har gjort en värdering av vad bioekonomin är värd i Skåne. 11,5 procent av nettoomsättningen i hela näringslivet ingår i den nuvarande bioekonomin (2014). Uppskattningen är gjord utifrån branschkoderna för verksamheterna, det vill säga branscher som klassas som biobaserade utifrån sina insatsråvaror, exempelvis livsmedelsbranschen och lantbruket.
I ett basscenario – bioekonomin stimuleras inte – växer bioekonomin långsammare än resten av ekonomin. Men i ett högscenario, där man antar att alla föreslagna styrmedel används maximalt, skulle bruttoregionalprodukten för Skåne öka jämfört med business-as-usual. Det beror inte minst på att vissa branscher, som kemiindustrin och drivmedelsindustrin, då skjuter fart. Det visar sig alltså att satsningar på bioekonomi lyfter hela ekonomin.
– För energibranschens del är biodrivmedel den stora möjligheten, där även flygbränsleutvecklingen ser spännande ut. Biofjärrvärme är och förblir ett viktigt bevakningsområde, eftersom Sveriges positiva utveckling inte avspeglar sig i resten av EU:s medlemsländer, säger Håkan.
Helena Tillborg på Energikontor Skåne som är ett av Sveriges 15 regionala energikontor märker hur kretsloppstänkande och satsningen på förnybara råvaror får ett ökat fäste hos många företag.
– Det är närmast en naturlag att priset på ändliga råvaror kommer att gå upp framöver och allt fler verksamheter inser affärsnyttan med att använda företagets egna varor i ett återflöde, säger hon.
En svårighet att få regionala ansträngningar att bli riktigt verkningsfulla är att vi lever i en hårt globaliserad värld där varuströmmar och andra flöden går i varandra, säger hon.
– Men arbetet med bioekonomi kan också vara en möjlighet att hitta lokala råvaror och restprodukter samt en större spridning på de material som behövs i produktionen. Och det är inte att förringa.