Kraftvärmen kommer sannolikt att utgöra en väsentlig del av det svenska framtida energisystemet, med en ökad andel förnybar energi. Runtom i Europa ökar efterfrågan stadigt på kraftvärme, men eftersom den funnits så länge i Sverige tar vi den på många sätt för given. Kraftvärmen utsätts för tuff konkurrens och gynnas i dagsläget inte av de statliga stödsystemen.
– Alla energislag har någon gång omfattas av statliga stödsystem. På senare år har dock förnybara energikällor, exempelvis solkraft och vindkraft, gynnats mer av stödsystemen än exempelvis kraftvärmen. Det kan bero på att mycket fokus ligger på att snabbt öka andelen förnybar energi i energisystemet. Samtidigt bör man ha i åtanke att kraftvärme kan vara en förnybar energikälla om den baseras på förnybara råvaror som i Sverige, säger Per Ljung, chef för Vattenfall Värmeproduktion, som föreläser på temat ”Kraftvärmens roll i framtidens energisystem” på Energi & Industridagarna den 16-17 november på Stockholm Waterfront.
Osäkerhet kring framtida gröna certifikat
Gröna certifikat för kraftvärmeanläggningar togs i bruk 2003, vilket innebär att många av de kraftvärmeanläggningar som byggdes innan dess inte omfattas av de gröna certifikaten idag. Att bygga om dessa anläggningar till en standard som gör att de kan omfattas av gröna certifikat motsvarar samma kostnad som att bygga helt nya anläggningar.
– Med bakgrund av den el och certifikatprisprognos som gjorts för de kommande åren så är det inte lönsamt att bygga om många av de kraftvärmeverk som stod klara innan 2003 eller bygga ny kraftvärme. Det statliga stödsystemet är i dagsläget inte utformat utifrån det framtida energisystemet där effekt är lika viktigt som energi. I framtiden ökar efterfrågan stadigt på tillförlitliga och förutsägbara energikällor som levererar i tillräcklig omfattning, oavsett väder, säger Per Ljung.
En sektor i behov av ökad lönsamhet
För närvarande pågår en översyn av de gröna certifikatens utformning efter 2020. En tänkbar förändring är, enligt Per Ljung, att de gröna certifikaten styrs om så de är mindre värda på sommarhalvåret och istället mer värda på vintern då efterfrågan på tillförlitlig energi är som högst. Det är ett sätt att i befintligt system värdera kraftvärme högre och därmed premiera den tillgängliga effekten.
– Eftersom det för närvarande råder osäkerheter kring hur de gröna certifikaten kommer att utformas framöver så dämpas förstås investeringsviljan i kraftvärmebranschen. Det är synd med tanke på att efterfrågan på pålitlig effekt ökar med en större andel sol och vind i systemet. Ytterligare en utmaning för kraftvärmeindustrin är förstås de relativt låga elpriserna, som gjort att de kraftvärmeanläggningar som saknar gröna certifikat inte varit lönsamma att driva under den varmare delen av året. Lönsamheten behöver generellt sett öka i kraftvärmesektorn, säger Per Ljung.
