En av de tre konferenser som anordnas under Energi- & Industridagarna 2016, som genomförs den 16 till 17 november på Stockholm Waterfront Congress Centre, är Matarvattenkonferensen. Där kommer man bland annat att diskutera de problem som finns med avgasarplåtarna i matarvattentankar och hur dessa problem skulle kunna lösas.
Flödet till matarvattentanken i en ångpanna, där matarvattnet lagras, består främst av kondenserad ånga från kondensorn. För att vattennivån i tanken ska hållas konstant fylls den emellertid även på med nytt spädvatten, som ersätter eventuellt läckage av ånga och kondensat. Eftersom det syre som finns i spädvattnet måste avgasas är matarvattentanken därför utrustad med en avgasare, som ofta inte fungerar som den ska.
Problem med avgasarplåtarna
Greger Boström från Rottneros, som är driftingenjör vid Vallviks Bruk, berättar att de har problem med avgasarplåtarna i matarvattentanken på grund av att spädvattnet är för kallt. Då det kalla spädvattnet kommer in i avgasaren och möter den varma ångan uppstår nämligen ångsmällar som gör att avgasarplåtarna lossnar från sina hållare och ramlar ner i matarvattentanken.
Detta är enligt Greger Boström en stående företeelse, som ställer till problem eftersom syret i vattnet måste bort för att man ska slippa korrosion inuti pannan.
För Vallviks Bruks del menar Greger Boström att lösningen egentligen är enkel.
– Om vi kunde värma upp spädvattnet bättre skulle vi få mindre ångsmällar, förklarar Greger Boström.
Greger Boström säger emellertid också att det av budgetskäl dessvärre är så att de mer eller mindre accepterar situationen som den är, men att de klarar sig ändå tack vare bland annat extremt bra råvatten från Ljusnan.
Söndra och härska
Kenneth Andersson, som är underhållsingenjör på Eon, tröttnade på att varje gång de öppnade matarvattentanken vid Händelöverket hitta avgasarplåtarna i spillror.
– Alla tre lager var helt trasiga och jag tyckte inte att vi kunde hålla på att laga dem två gånger om året, berättar Kenneth Andersson.
Problemet med att avgasarplåtarna gick sönder hade pågått sedan pannan togs i drift 2002, men Kenneth Andersson bestämde sig när han tog över underhållet 2013 för att försöka utveckla ett sätt att sätta fast avgasarplåtarna utan att de spricker.
– Mitt mål i livet är att bli av med saker som hela tiden går sönder. Jag vill inte behöva gå tillbaka och göra samma sak år efter år, säger Kenneth Andersson.
Han förstod snart att det var spänningar i plåtarna som gjorde att de sprack, men det tog ett tag innan han kom fram till en lösning.
Hösten 2013 började han med efter att som vanligt ha svetsat ihop den övre avgasarplåten, som består av 11 stycken tårtbitar, lägga den löst, med bara järn för att hålla den nere, så att den kunde röra sig. Då matarvattentanken öppnades igen våren 2014 hade avgasarplåten emellertid spruckit ändå.
Hösten 2014 gjordes ett nytt försök kring var och en av den övre avgasarplåtens tårtbitar. Våren 2015 kunde han se att testet lyckats och på hösten samma år byggdes även de övriga två plåtarna om på samma sätt.
Sedan dess har avgasarplåtarna förblivit hela och förutom att de slipper laga dem hela tiden betyder det enligt Kenneth Andersson att avgasningen av matarvattentanken nu helt plötsligt fungerar.
Därmed är det emellertid inte sagt att avgasaren kan köras efter hur den är dimensionerad, eftersom grundorsaken till problemet kvarstår.
