Då Inspectas årliga kärntekniksymposium hölls nyligen på Scandic Infracity i Stockholm sammanstrålade både svenska och internationella experter och beslutsfattare. Ett av de områden de fokuserade på var nybyggnation och nästa generations kärnkraft. Bland annat diskuterades de ekonomiska utmaningarna, kärnkraftverksprojektet AP1000 och betydelsen av projektets storlek.
Konferensen Kärnteknik 2016 inleds med att deltagarna hälsas välkomna av Paul Hesselink, vd för nybildade Kiwa Inspecta Group. Han börjar med att förklara att Inspecta gått samman med certifieringsföretaget Kiwa och bildat Kiwa Inspecta Group, som gemensamt har omkring 4 500 anställda vid 150 kontor i mer än 30 länder.
– Nyckelorden är kvalitet, förtroende och framsteg, säger Paul Hesselink.
Eftersom världens energiförbrukning ökar, vilket medför att koldioxidutsläppen, trots de åtgärder som vidtas, sannolikt också kommer att öka, menar Paul Hesselink att kärnkraften kan göra en viktig insats när det gäller att minska koldioxidutsläppen.
– Det är ingenting nytt, men någonting som många glömmer, säger Paul Hesselink.
Han förväntar sig därför att kärnkraftsindustrin kommer att växa.
Paul Hesselink påpekar emellertid också att människor vill ha pålitlig, förutsägbar och säker energi och att allmänhetens uppfattning om kärnkraften är avgörande, speciellt med tanke på att både media och politiker tenderar att lyssna mer och mer på den allmänna opinionen. Kärnkraftsindustrin måste därför fortsätta att övertyga allmänheten igen och igen om att kärnkraften är säker.
– Detta är tillsammans med priset på elektricitet en av de största utmaningar vi står inför, menar Paul Hesselink.
I allmänhetens händer
Paul Hesselink sammanfattar också läget för kärnkraften i Sverige, där hela energibranschen befinner sig i en svår sits med låga elpriser och beslut har fattats om att stänga ner fyra reaktorer i förtid men där den nya energiöverenskommelsen inger hopp, i Finland, där kärnkraften är mer accepterad och det byggs två nya reaktorer, och i världen, där det kommer att byggas nya reaktorer i till exempel Storbritannien medan kärnkraften avvecklas i Tyskland.
– Med tanke på att Tyskland aldrig producerat så mycket koldioxid som de gör nu verkar detta inte som ett speciellt klokt beslut, kommenterar Paul Hesselink, som tillägger att det är ett politiskt beslut och inte ett tekniskt beslut.
Paul Hesselink avslutar med att återigen understryka hur viktigt det är att inte tappa allmänhetens förtroende.
Jag tror att kärnkraftens framtid ligger i allmänhetens händer i lika stor utsträckning som i teknikens händer, säger Paul Hesselink.
Ekonomiska risker
Nästa talare betraktar inte kärnkraftens framtida utbyggnad ur varken ett politiskt eller tekniskt perspektiv, utan ur ett ekonomiskt perspektiv. Geoffrey Rothwell från OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) i Frankrike, som skrivit boken Economics of Nuclear Power, valde nämligen att med sin presentation ge en inblick i de ekonomiska riskerna vid investering i ny kärnkraft.
Bland annat talar Geoffrey Rothwell om att riskpremien för investeringar i kärnkraftskonstruktion är en funktion av både riskpremien för elbolag och riskpremien för kärnkraft, som i sin tur är en funktion av investeringens storlek i förhållande till det investerande elbolagets storlek. Han förespråkar därför antingen delat ägandeskap eller mindre kärnkraftverk.
De andra slutsatser Geoffrey Rothwell drar är att statligt deltagande är mycket viktigt vid finansiering av ny kärnkraft, eftersom länder där regeringen är aktivt inblandad i kärnkraftsindustrin har tillgång till lägre kapitalkostnader, och att det är mycket viktigt att förkorta tiden från konstruktionsstart till färdigt kärnkraftverk, eftersom man så fort konstruktionen inleds börjar samla på sig kapitalkostnader.
– Börja inte bygga förrän designen är klar och leverantörskedjan är väl etablerad. Bygg sedan så fort det går att göra på ett säkert sätt, förmanar Geoffrey Rothwell.
Geoffrey Rothwell påpekar också, precis som Paul Hesselink, vikten av allmänhetens acceptans av kärnkraft, men menar samtidigt att investerarnas acceptans är minst lika viktig, eftersom de annars kommer att höja riskpremierna för konstruktion av ny kärnkraft.
Passiv säkerhet
Mike Waite från Westinghouse Electric Company i Storbritannien intar sedan scenen för att redogöra för företagets pågående kärnkraftverksprojekt AP1000.
Westinghouse fokuserar till 100 procent på kärnkraftsindustrin och den nya kärnkraftverksdesignen AP1000, som räknas till Generation III+, tar enligt Mike Waite beprövad teknik från företagets mer än 60 år långa erfarenhet av att bygga kärnkraftverk och lägger till innovativa passiva säkerhetssystem.
De passiva säkerhetssystemen ersätter mekaniska och elektriska system och utnyttjar istället naturkrafter som gravitation, konvektion och kondensation.
– Det betyder att kärnkraftverkets säkerhet kan garanteras utan växelström. Om man förlorar all tillgång till växelström, som i Fukushima, stängs kärnkraftverket alltså ändå ner på ett säkert sätt, förklarar Mike Waite, som tillägger att säkerhetssystemen även sköter sig själva i 72 timmar utan att det krävs någon åtgärd från operatörens sida.
Dessutom berättar Mike Waite att AP1000-designen även om en allvarlig olycka mot förmodan skulle inträffa kan innesluta härdsmältan i reaktorkärlet.
De passiva säkerhetssystemen innebär emellertid inte att det inte finns mer traditionella aktiva säkerhetssystem, i form av till exempel reservgeneratorer. Dessa system är emellertid endast till för att underlätta arbetet för de passiva systemen och de är enligt Mike Waite inte nödvändiga för att garantera säkerheten.
Fortsättning följer i del 2
