Politik, marknad och ny teknisk utveckling. Programmet för Pellets 2017 som i år ägde rum på Kalmar Slott var fullspäckat med spännande nyheter. Bland annat togs tempen på pelletsmarknaden, svart pellets med ångproduktion testas och ett studiebesök ägde rum på Kalmar Energi kraftvärmeverk. Nordisk Energi har pratat med Gustav Melin, vd på Svebio för att kolla hur läget egentligen ser ut för pellets men också för bioenergin i stort.
Rätt stora politiska beslut präglar marknaden just nu, både Vinter paketet på EU-nivå och Energikommissionens förslag på nationell nivå kommer att ha stor påverkan framöver, nämner Gustav Melin. Under 2015 minskade användningen med åtta procent och under 2016 återhämtade sig användningen något.
– Volymerna var relativt okej under 2016 i Sverige och internationellt såg vi en god ökning men siffrorna finns inte framme än, prismässigt har 2016 varit ett tufft år för pelletsproducenterna, säger Gustav Melin. Det är inte förrän sista månaden som priserna vänt upp ordentligt mest beroende på att det varit kallt i södra Europa. De kommande åren ser det ut att bli en fortsatt kraftig ökning av användningen fram till 2025, så hopp om acceptabla priser finns för framtiden.
På användarsidan är industrin utanför EU:s utsläppsrättshandeln med utsläppsrätter, de som konverterar mest fossil användning till förnybara pellets, exempel på industri är kafferosterier, bagerier, tvätterier och asfaltsverk eller annan livsmedelsindustri som mejeri eller godistillverkning.
– Från den första januari 2018 höjs koldioxidskatten igen för ovannämnda industrier, de som inte tidigare har genomfört några som helst ändringar från fossilt eller kol till biobränsle har alla anledningar att göra det nu.
Danmark bygger om
Aktuellt just nu är att bland annat Danmark bygger om sina riktigt stora anläggningar (som ska tas i drift inom de närmaste två åren) till hantering av flis och pellets.
– Det ser även ut som om att Helsingfors Energi ska bygga om i rätt så stor skala. Det händer ganska mycket på bio- och pelletsmarknaden. De baltiska länderna har bland annat blivit stora producenter, framförallt Lettland.
Ekonomi och teknik
Ekonomiska intressen brukar ligga ganska högt på agendan när beslut ska tas. Stora anläggningar vill köpa in billigt bränsle, trots dess miljöbelastande egenskaper. Hellre investeras det senare i processen, där dyr teknik köps in för att hantera de effekter efter förbränningen av bränslet, alltså utsläppen.
– Billigare bränsle är fortfarande en favorit hos större aktörer. Istället investeras det hellre i ny teknik för att klara av saker som högre askhalter som kommer från industri- och jordbrukspellets. Men vid överskott av pellets, sjunker priserna på andra sorter vilket gör att producenter då passar på att använda sig av lite mer miljövänliga alternativ.
Dock är en ändring är på väg, nämner Gustav Melin. Det som byggs mest just nu är faktiskt verk som använder sig av vit pellets eller träbaserad pellets med låga askhalter.
– Det finns så mycket av den råvaran vilket gör att det kan bli lönsamt. Trots det har det varit en positiv utveckling av svart pellets, men marknaden är fortfarande osäker och inga stora investeringar görs ännu.
Låga elpriser påverkar
– Pratar vi fasta bränslen och den svenska marknaden så har användningen minskat på grund av att elpriserna är låga. Det går mer el till värmeproduktion på grund av överskottet och det finns mindre motiv för att producera el genom att köpa biokraft. Svenska träbränsleproducenter träffas av den stora avfallsimporten i samband med de låga elpriserna. Det är en ganska tydlig trend just nu, säger Gustav Melin.
Bränsleuttagen från skogen har minskat kraftigt de senaste åren, det är ganska tråkigt att det importerade avfallet ersätter svenskt förnybart bränsle, tycker Gustav Melin. Som med många verk i Tyskland.
– Istället för att fortsätta elda med returträ i de tyska anläggningarna har man nu börjat elda kol igen, vilket i sin tur gör att returträt kommer till Sverige istället, det är lite fel tycker vi. Detta på grund av att Tyskland inte jobbar med koldioxidavgifter utan feed-in tariffer och stöd utav olika slag. När stöden försvinner 2020 (till att producera el med returträ) blir det inte längre ekonomisk lönsamt att underhålla eldning med returträ. Det blir dyrt att underhålla pannan. Blir det sedan problem med pannan rättas det inte till, utan pannan byts ut mot en ny koleldad version. Det är lite krångligt men konsekvenserna blir att man eldar mindre returträ i Tyskland och det returträet kommer till Sverige istället. Vilket också blir tveksamt rent ekonomiskt.
Dock finns potential för pellets och bioenergin, stora anläggningar har gjort fasta investeringsbeslut där användningen väntas öka ganska kraftigt de kommande åren.
– En rad större anläggningar i Europa, Dong i Danmark, Helen i Helsingfors Finland och Belgiska och Holländska kraftproducenter planerar att använda pellets. Den allra största användaren är förnärvarande Drax i Storbritannien, de använde 5,5 miljoner ton pellets 2016 och räknar med att öka ytterligare i år. Vilket är en enorm mängd för en användare, som dessutom inte har konverterat helt ännu från kol till pellets, avslutar Gustav Melin.
Fakta
Klimatklivet
Satsningen Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för 2017. Sedan 2015 har över en miljard kronor delats ut i stöd till lokala klimatinvesteringar och fram till år 2020 kommer ytterligare 700 miljoner kronor per år att fördelas.
Källa: Naturvårdsverket
