Nya PED ställer högre krav på importören

EU:s direktiv för tryckbärande anordningar PED (Pressure Equipment Directive) har varit obligatoriskt sedan 2002 - nu var det dags för en revidering. Målsättningen med det reviderade direktivet är att det ska bli mer rättvist och att produkterna ska bli säkrare.

 

Syftet med tryckutrustningsdirektivet PED (PED2014/68/EU) är att garantera säkerhet för tryckbärande anordningar. I Sverige är det Arbetsmiljöverket som svarar för implementeringen av PED. Detta sker genom föreskriften AFS 2016:1.

Nya PED

Det nya direktivet ska alltså klargöra tydligare vilka krav som finns på de olika ekonomiska aktörerna. Bland annat har kraven på spårbarhet blivit högre, alltså finns misstankar om att ett tryckkärl inte lever upp till sin CE-märkning ska det bli lättare för myndighet att få fram den tekniska dokumentationen från importören.

– Först och främst är de tekniska kraven och klassning i kategorier i stort sett oförändrade, säger Christina Persson från Inspecta. De största ändringarna gäller främst: 1. Tydligare krav på ekonomiska aktörer, 2. Ökade sanktionsavgifter för tillverkare, importörer och distributörer, 3. Viss ändring i klassning av fluider och 4. Öppning för att den brukare som bygger till exempel rörledningar för eget bruk kan skapa ett eget kontrollorgan.

Teknisk dokumentation

De som främst berörs av detta är företag som importerar CE-märkt utrustning från ett land utanför EU. Importörens namn måste nu stå på produkten, lika som tillverkarens. Försäkran om Överensstämmelse har också ändrats något – är denna inte skriven får tillverkaren betala sanktionsavgifter (som i Sverige sätts av Arbetsmiljöverket).

Importören måste också kunna visa upp all teknisk dokumentation (i 10 år) om Arbetsmiljöverket ber om det. Men tillverkaren vill inte alltid släppa på information - då får produkten helt enkelt inte säljas i Sverige. Lika gäller om importören har skäl för att tro att produkten inte lever upp till en CE-märkning.

Klassning av fluider

Förutom detta har PED också anpassats till CLP-förordningen (Classification, Labeling, Packaging som infördes 2015) vad det gäller gruppering av fluider. Detta innebär att ett fåtal fluider kommer att klassas annorlunda – och det kan i sin tur påverka hur mycket en tredjepart ska blandas in i kontrollen.

– Dock klassas frätande vätskor lika som förut, alltså som fluidgrupp 2 vilket är den grupp som gäller för mindre farliga fluider, nämner Christina Persson.

Ackreditering inom det brukande företaget

På anmälda organ ställs krav på ackreditering. Nytt i AFS 2016:1 är att brukaren kan välja att bygga upp ett eget kontrollorgan. Detta skulle kunna vara aktuellt för till exempel en stor processindustri.

– Brukarens kontrollorgan får endast kontrollera produkter, till exempel rörledningar, som man själv använder. Dessa produkter får inte CE-märkas, avslutar Christina Persson.

 

Fakta

Nya PED (2014/68/EU)

1. Tydligare krav på ekonomiska aktörer

2. Ökade sanktionsavgifter

3. Viss ändring i klassning av fluider

4. Öppning för brukarens kontrollorgan

 

Nya PED (2014/68/EU), implementeras i Sverige genom AFS 2016:1, som trädde i kraft den 19 juli 2016, från detta datum ska den som sätter ett tryckkärl på marknaden CE-märka mot detta direktiv. Intyg som är utfärdade mot det gamla direktivet gäller fortfarande
Två andra direktiv implementeras också i Sverige, 2014/29/EU om enkla tryckkärl, och 2014/34/EU om utrustning för användning i explosionsfarlig miljö (ATEX).

AFS 2016:1 skärper kraven på spårbarhet – förutom typnummer eller serienummer skall tillverkarens eller importörens namn och adress finnas angivna. Nytt är också att sanktionsavgifter införs för importörer och distributörer i relation till produktens försäljningsvärde.

Inspecta har kurser för den som vill veta mer om PED.

Källa: Inspecta