Pellets 2017, Svebios årliga pelletskonferens, hölls i år på Kalmar slott med stort internationellt deltagande från bland annat USA, Frankrike och Storbritannien. Pelletsmarknaderna har vuxit stadigt de senaste 20 åren och enligt prognoser kommer den uppåtgående kurvan fortsätta, med undantag för i år då låga oljepriser och milda vintrar tillfälligt dämpar efterfrågan på pellets till uppvärmning. I Europa väntas dock marknaden för industripellets stagnera kring år 2020.
Tvådagarskonferensen Pellets 2017 började med ett studiebesök i Moskogens kraftverk, ett biobränsleeldat kraftverk som förser Kalmar med fjärrvärme och en presentation av Energikommissionens resultat. Energikommissionen har nyligen slutfört sitt uppdrag och överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen.
Slutsatser från Energikommissionen
Energikommissionen har haft blicken fäst långt in i framtiden – bortom 2025 och med 2050 i horisonten - för att nå en bred politisk överenskommelse kring energipolitikens utformning. Särskild vikt har lagts vid behovet av elförsörjning då man antar att det kommer att få stor betydelse för landets utveckling och konkurrenskraft. Kommissionen har vinnlagt sig om ett så brett och öppet arbetssätt som möjligt och tagit in synpunkter från en lång rad intressenter, såväl stora som små konsumenter, berättade Ingemar Nilsson (S) som suttit i kommissionen.
– Möjligen kan man beklaga att inte offentlig sektor, kommuner och landsting, varit med. Det har varit jättesvårt att få med dem, sa Ingemar Nilsson.
Eniga om målet
Ett av Energikommissionens huvudmål är att elproduktionen år 2040 ska vara 100 procent förnybar. Som övergripande mål för energipolitiken gäller att den ska vara prisvärd, leveranssäker och miljövänlig.
– Målet har vi inte varit oense om, men det är vägen dit vi har olika meningar om.
Arbetet har utmynnat i 400 slutsatser, 13 förslag och 3 reservationer.
Öppnar för effekthöjningar
Värt att notera är att betänkandet inte innehåller något stoppdatum för kärnkraften och principerna om förutsättningarna för nya reaktorer kvarstår, som det heter, vilket i praktiken betyder att reaktorer kan förnyas. Dessutom vill man slopa effektskatten på kärnkraft. När det gäller vattenkraften vill kommission sänka fastighetsskatten och öppnar för utbyggnader, vilket främst ska ske genom effekthöjningar i befintligas verk. Någon utbyggnad av nationalälvarna kommer dock inte ifråga. Kommissionen vill också förlänga elcertifikatsystemet. Sverige ska gå i bräschen för ökad sammankoppling av elnäten i EU, tycker kommissionen vidare, och för att stödja vindkraften vill man slopa anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft.
Föredraget om Energikommissionens resultat föll lite utanför ramen på en konferens som nästan helt var ägnad pelletsmarknaden.
Två underkategorier
Träpelletsmarknaden brukar delas upp i två underkategorier beroende på användningsområde: industripellets som används som bränsle i elkraftverk som ersättning till kol och pellets som förbränns till uppvärmning.
Sverige är den största pelletsproducenten i Europa, enligt Renewable and Sustainable Energy Reviews. I Sverige och Danmark används pellets i stor utsträckning till att producera fjärrvärme för uppvärmning av flerbostadshus. I bland annat Storbritannien är däremot efterfrågan på industripellets stor.
Fördubbling att vänta till 2025
Oavsett användningsområde har efterfrågan på pellets ökat kraftigt från år till år. Enligt det amerikanska konsultföretaget Future Metrics kan pelletsförbrukningen till både uppvärmning och industriell användning mer än fördubblas det närmaste årtiondet, från en uppskattad produktionsnivå på 30 miljoner ton 2016 till 65 miljoner ton 2025.
Nordamerika och Europa är de utan jämförelse största pelletsmarknaderna i världen. Sydamerika, som idag är en förhållandevis liten pelletsmarknad, har potentialer att växa dramatiskt som pelletsproducent de närmaste tio åren, enligt Future Metrics.
Asiens pelletsmarknader
Asiens pelletsmarknader har också vuxit kraftigt de senaste åren, även om det sker från blygsamma nivåer. Efterfrågan är hög, men möjligheterna till storskalig produktion i synnerhet i Kina är begränsade på grund av brist på skogsråvara. I Kinas femårsplan 2016-2020 står explicit att pelletsmarknaden kommer att stödjas, och blir det verkligen skulle det kunna leda till att en mycket stor inhemsk efterfrågan uppstår även vid låga tillväxttal. När den industriella pelletsmarknaden i Europa stagnerar, vilket den spås göra omkring 2020, kan producenterna där få avsättning för sin överproduktion i Japan och Sydkorea, enligt en marknadsanalys från Wood Pellet Association of Canada.
Industripelletsmarknaden
Industripelletsmarknaden väntas också växa markant de kommande tio åren, även om det idag råder överkapacitet i produktionsledet.
Mest ökar marknaden för pellets till uppvärmning. 2004 producerades strax över 3 miljoner ton pellets för uppvärmning och tio år senare hade produktionen klättrat till strax över 13 miljoner ton. I år uppskattas dock marknaden krympa en aning för första gången på 10 år. Orsaken sägs vara låga oljepriser i kombination med milda vintrar.
Ytterligare en bidragande faktor till minskad efterfrågan på pellets till uppvärmning är att byggnader blir alltmer energieffektiva.
Det betonade Eric Vial från European Pellet Council (EPC), en Brysselbaserad organisation som grundades 2010 för att bevaka pelletssektorns intressen gentemot EU:s institutioner.
European Pellet Council
EPC ska verka för en hållbar bioenergimarknad baserad på rättvisa marknadsvillkor. Något överraskande ser organisationen också som en av sina huvuduppgifter att bekämpa bedrägerier.
– Det kan ibland vara ett stort problem, påpekade Eric Vial.
Andra uppgifter för EPC är att öka täckningen i leveranskedjan samt att utveckla kvalitetskontroller av pellets. EPC räknar idag med 17 nationella pelletsorganisationer som medlemmar.
Mindre optimistisk prognos
EPC:s prognos för den europeiska industripelletsmarknaden ser dystrare ut än amerikanska Future Metrics globala prognos. Marknaden för industripellets förutspås öka fram till 2020-2021 i Europa, sedan plana ut kring 20 miljoner ton under flera år, för att därefter hastigt minska kring 2027.
Ny forskning
Pellets 2017 belyste även nya forskningsresultat, inte minst förbränningstester med så kallade svarta pellets som kan tas fram av outnyttjade skogsresurser. Via videolänk deltog Tero Joronen från det finska teknikföretaget Valmet och beskrev i presentationen ”Tests with steam treated and densified woody biomass” svarta pellets som en outnyttjad bränsleresurs. De kan användas i de flesta pannor och som bränsle i till exempel kraftvärmeverk. De kan tillverkas från skogsrester som grot och bark och kan därför vara en lukrativ sidoinkomst för massa- och pappersbruk. Enligt Tero Joronon är fördelarna med svarta pellets många: de har hög energitäthet, de är vattentåliga, nästa dammfria, har låg fukthalt och kräver minimala investeringar i befintliga kraftverk.
Bengt Attebo från Petro Bio, som är ett företag producerar brännare för värme- och ångproduktion, lyfte också fram fördelarna med svarta pellets i föredraget ”Black vs white pellets for steam production”. Speciellt med svarta pellets är de är mycket hårda och spröda, betonade Bengt Attebo. När Petro Bio kört svarta pellets i ångproduktion har de funnit att produktionen kan öka med 30 till 40 procent, bland flera andra fördelar. På minussidan hamnar att de ger ökade kväveoxidutsläpp (Nox).
