Haveri, brand och skador, det finns mycket som kan hända på ett kraftvärmeverk under årens lopp. Reparationer och ersättning av havererad utrustning med ny kan bli aktuellt och
förändringar av gällande föreskrifter kan då skapa utmaningar. Detta och mycket mer kommer att tas upp på Kiwa Inspectas årliga seminarium Kraftvärme 2017. Nordisk Energi har valt ut intressanta delar ur programmet och tagit en närmare titt. Hur förhindras bunkerbränder? Och hur går man vidare efter haveri i avfallspanna?
Brukare, entreprenörer och tillverkare möts på Kiwa Inspectas årliga Kraftvärme 2017. Förhoppningarna är många och möts med ett fullproppat program.
– Jag hoppas verkligen att det kommer många ”brukare” som det heter i föreskriften, alltså representanter från våra energiproducerande anläggningar. De kommer dels för att lyssna på föreläsningar som intresserar dem och som de kan ha nytta av och dels för att det är ett oöverträffat bra tillfälle där kollegor inom branschen träffas, har kul och diskuterar lösningar och problem som de haft under säsongen 2016/17, säger Kristian Brandström från Kiwa Inspecta.
Ett utökat samarbete
Kristian hoppas också att branschen skulle kunna dela med sig mer av erfarenheter för att kunna tillsammans motarbeta utmaningar.
– Skadefall är alltid ett väldigt hett tema – människor inom vår bransch är oerhört intresserade av alla slags skador och haverier som de med hjälp av utbyte av information kan undvika. Tyvärr är många väldigt förtegna med sina skador och jag hoppas att man kan släppa lite på prestigen och erkänna en missbedömning och dela med sig av ett haveri, eller misstag man gjort. Jag tror även på försäkringsfrågorna vi tar upp - jag är övertygad om att försäkringsbolagen kommer engagera sig på ett helt annat sätt i framtiden när det gäller att försäkra en kraftvärmepanna/anläggning och kringutrustningen.
Med de nya föreskrifterna kommer också nya krav, på Kraftvärme hoppas man kunna upplysa och informera.
– Det gäller nu för svenska anläggningsägare att få en klar uppfattning om hur BAT (Best Available Technology) /AEL (Associated Emission Level)-kraven ser ut för dem, det vill säga de utsläppsgränsvärden som anläggningen ska klara. För en befintlig anläggning gäller det att klara BAT-AEL-gränsvärden inom fyra år efter publicering. Det kommer innebära behov av ombyggnader på många anläggningar, säger Mikael Kuokkanen från Kiwa Inspecta.
Positiv prognos för framtiden
– Trots låga och under senaste åren sjunkande elpriser har kraftvärmen lönsamhetsmässigt klarat sig mycket bättre än de energislag som enbart genererar el. Det visar på kraftvärmens stabilitet och betydelse för våra samhällen som behöver förnyelsebar, hållbart producerad och tillförlitlig värme och el. En ökad konkurrens från alternativ till kraftvärme, till exempel fler värmepumpar och en ökad energieffektivisering ger visserligen minskning i efterfrågan av just kraftvärme, men samhällets ökande krav på smartare totallösningar för energiförsörjning gör att framtidsutsikterna för förnybar kraftvärme ändå ser stabila ut.
– Svensk kraftvärme står sig mycket bra jämfört med större delen av Europa genom att en så stor andel av bränslet är fossilfritt, det vill säga förnybart vilket är avgörande i omställningen till en hållbar energiförsörjning. Den stora investeringsvågen med avfallseldade anläggningar i Sverige har bidragit till att vi har ett relativt modernt pannbestånd jämfört med övriga Europa, vilket bland annat innebär en modern och effektiv rökgasrening. Det faktum att fjärrvärmen i Sverige och delar av norra Europa är så väl utbyggd bidrar till att göra kraftvärmen konkurrenskraftig samt att det finns fortsatt utvecklingspotential. Effektivare integrerade totallösningar för hela samhällen med nya innovationer som värmelager, fjärrvärme med differentierade temperaturer och kombination av fjärrkyla/-värme
tillsammans med förnyelsebar kraftvärme kommer nu allt mer. Kraftvärmen förblir en hörnsten i denna utveckling.
