Text: Annika Wihlborg/Jessica Nejman
Regionala fjärrvärmenät ger förutsättning för ett mer effektivt utnyttjande av naturresurser. Redan i dag finns regionala fjärrvärmenät utbyggda på flera platser i Sverige, men potentialen bedöms vara ännu större. En forskningsstudie visar att ekonomisk lönsamhet är en förutsättning för att fler regionala fjärrvärmesamarbeten ska komma till stånd.
Studien, som genomförts under ledning av Ingrid Nohlgren, avdelningschef på WSP, bestod bland annat av intervjuer med 20 fjärrvärmeaktörer. Intervjuerna visar att ekonomisk lönsamhet är en förutsättning för att fler regionala fjärrvärmesamarbeten ska komma till stånd. Resultaten visar också att även när det finns en ekonomisk lönsamhet behöver man lägga tid och resurser på att utforma samarbetsformer och affärsupplägg som är gynnsamma för alla parter.
Avsaknad av fungerande samarbetsformer hindrar samverkan
Det är tydligt att de regionala sammankopplingar där det finns en rimlig potential redan har utretts eller just nu utreds av aktörerna själva. Det visar att fjärrvärmebranschen arbetar aktivt med att reducera kostnader och att fjärrvärmeföretagen är öppna för samarbeten där det är ekonomiskt fördelaktigt.
– Studien visade på flera fall där det fanns ekonomiska incitament för potentiella samarbeten, men där enskilda nätägare har svårt att hitta fungerande samarbetsformer. Avsaknaden av samarbetsformer som båda parter kan enas kring bidrar till att fjärrvärmesamarbeten med hög potential inte alltid blir av, säger Ingrid Nohlgren.
Hon menar att de involverade parterna behöver hitta fram till en öppen och prestigelös samarbetsform som genererar win-win för båda parter.
Många skäl till att aktörerna inte alltid kan mötas
– Det är inte alltid möjligt att uppnå millimeterrättvisa, vilket fjärrvärmeaktörerna bör acceptera så länge bägge parter vinner på samarbetet. När forskningsprojektet inleddes trodde jag att vi skulle lyckas identifiera fler möjligheter till potentiella samarbeten än vi faktiskt gjorde. Fjärrvärmebranschen visade sig vara bra på att själva initiera samarbeten med andra aktörer i de fall de bedöms kunna bli lönsamma, säger Ingrid Nohlgren.
Anledningarna till att parterna inte alltid lyckas enas om en fungerande samarbetsform är många, exempelvis att små energibolag är rädda att bli överkörda av större aktörer, att politiska viljor hindrar kommunalt ägda energibolag från att samverka eller att den ekonomiska avräkningsmodellen mellan de involverade parterna innehåller oklarheter och frågetecken. Ytterligare en orsak till att samarbetena inte alltid blir av är osäkerhetsfaktorer i de kalkyler som upprättats inför samarbetet.
Två år senare gjordes en uppföljning av projektet. Uppföljningen var ett mindre projekt där Ingrid Nohlgren ville se hur många nya samarbeten som kommit till stånd sedan 2014 och vad som hänt med de potentiella sammankopplingar som identifierades.
– Kortfattat så kan jag säja att tre nya samarbeten kommit till stånd under perioden 2014-2016. Av dessa tre så var ett av dem ett som vi identifierat i projektet 2014. Några intressanta iakttagelser som jag gjorde 2016 var att: (1) tillgången på industriell spillvärme spelade en avgörande roll i 2 av dessa 3 nya samarbeten (vilket vi inte alls sett så tydligt 2014), (2) i 2 av de 3 fallen så innebar det nya samarbetet också en sammanslagning/uppköp av bolagen – vilket skulle kunna tyda på att den fulla potentialen av vinsten med en sammankoppling kan fås först när gemensamma bolag bildas (vilket vi inte alls sett 2014), (3) den nya fjärrvärmeledningen samförläggs tillsammans med VA-ledning helt eller delvis i 2 av 3 fall (vilket vi endast sett i den senast tillkommande ledningen 2014).
