Sällan har energipolitiken varit så hett omdebatterad som nu, då energiintensiva företag tvingas lägga ned verksamheter på löpande band. Men när läget på energimarknaderna är så akut växer intresset för innovativa energiformer – och kanske kan energikrisen till och med påskynda utvecklingen av dessa.
AV SIMON MATTHIS
Det kan handla om SMR-teknik (små modulära reaktorer), kostnadseffektiva vindkraftverk i trä eller elcyklar tillgängliga för även för dem med tunn plånboken. Samtliga är exempel på framtida energi-lösningar som avhandlades på ett seminarium i Teknikföretagens regi nyligen.
SMR-tekniken har gjutit nytt liv i kärnkraft-industrin och på de internationella marknaderna bubblar det i dag av spännande SMR-projekt. Även i vårt närområde. Bland annat Finland, Estland, Tjeckien och Polen driver olika SMR-projekt. Sverige har också hakat på trenden. Här bygger Blykalla Reaktorer, som är en avknoppning från KTH, en första SMR-reaktor som en pilotanläggning hos OKG i Oskarshamn. Det är en blykyld reaktor (därav namnet) som ska stå färdig om sju år, berättade Olof Lindberg, vd på Blykalla.
– Reaktorn kan drivas i 25 år utan bränslebyte, sade Olof Lindberg, som för övrigt påpekade att energimarknaden, generellt sett, är ”världens största marknad” och att ”den växer infernaliskt”.
Kärnfull Next
Ett annat, mindre uppmärksammat företag med SMR-planer är Kärnfull Next. De har som affärsidé att sköta förarbetet kring en SMR-satsning – det vill säga planering, finansiering, hantering av tillstånd och byggandet. Kunden kan vara en kommun eller ett industriföretag som sedan ska driva anläggningen.
John Ahlberg, grundare av Kärnfull Next, berättade att de just nu projekterar 5 gigawatt i sådana projekt. På moderatorns fråga vilka fördomar de brukar möta, svarade John Ahlberg:
–Att det tar lång tid. Men vi kan motbevisa det bara vi får chansen. Om inte här, så i Finland, sade John Ahlberg som menar att det är en ”gigantisk skillnad” på synen på SMR i Finland och Sverige, då man ser att SMR har en verklig roll att spela i framtiden i Finland.
Farthinder
Några oöverkomliga hinder för att rulla ut SMR-tekniken ser inte John Ahlberg framför sig.
–Det finns politiska flaskhalsar men dem ser vi på som farthinder, sade han.
Ett framtida bekymmer kan dock bli personal-brist, exempelvis att hitta betongarbetare, medgav John Ahlberg. Några problem med att hitta kompetens har inte Blykalla, replikerade Olof Lindberg som påpekade att det de sysslar med är tung verkstadsindustri. Trots de skriande behoven av mer el är möjligheterna att påskynda SMR-tekniken begränsade:
–Vi kan inte accelerera det här hur mycket som helst, sade Olof Lindberg.
Vindkraftstorn av trä
Tvärtemot vad man skulle kunna föreställa sig är riktigt höga vindkraftsverk, över 50 meter, mer konkurrenskraftiga om de är byggda av trä än av stål. Det kunde Pär Hallgren, Head of Sales and Procurement på vindkrafttillverkaren Modvion, berätta.
Han menar att trä följaktligen är det bästa alternativet om man vill bygga högt och stort. Modvion, som ännu inte har något vindkraft-verk i drift, bygger sina torn av laminat, materialet LVL (Laminated Veneer Lumber).
–Det är naturens egen kolfi ber, 55 procent starkare än stål, sade Pär Hallgren.
En stor fördel med dessa modulbyggda torn är att de kan plockas ned och återvinnas vid slutet av sin livslängd.
–Efter 30 år sågar man bara ner tornen och återanvänder dem som limträbalkar i husbyggen, sade Pär Hallgren.
Utmaning att nå marknaden
Enligt Modvion innebär tillverkningen av trätornen dessutom en minskning av koldioxidutsläppen med nära 90 procent jämfört med traditionella vindkraftstorn i stål eller betong.
Trots att Modvion redan har en fabrik och samarbete med både Vestas och Vattenfall i hand, återstår den svåra utmaningen att övertyga marknaden om teknikens förträfflighet.
– Det gäller förstås att förstå pusslet för att komma ut på marknaden och certifiera produkten enligt alla konstens regler, sade Pär Hallgren som sedan fick många frågar om hur väl anpassade trätornen är offshore. Enligt Hallgren är det ingen skillnad mellan trä- eller ståltorn i off -shore-tillämpningar.
Långsiktigt bäst även på kort sikt
Hur tänker då investerare kring energiföretag som behöver finansiering? Axel Elmqvist, sustainability lead på riskkapitalbolaget Verdane, levererade insikten att det även på kort sikt kan vara bra att vara långsiktig. Som riskkapitalbolag är Verdane inte inställda på långsiktigt ägande.
–Men även om inte vi äger bolagen mer än 7-8 år, tittar dem vi säljer till mer långsiktigt, sade Axel Elmqvist som därför slog ett slag för mer långsiktighet i investeringarna.
Parallellt med den finansiella utvärderingen av företag gör Verdane en impact-utvärdering, det vill säga en uppskattning av hur stor miljöpåverkan är, förklarade Axel. Några exempel på branscher Verdana är särskilt intresserade av är mjukvara till solenergi och underentreprenörer till vindkraftsindustrin.
– Det jag personligen tycker är intressant är CCS, (koldioxidinfångning och -lagring), sade Axel men lät förstå att det är något av ett Moment 22 över det: oljebolagen väntar med att investera tills de är säkra på att de kan lagra koldioxiden någonstans och vice versa.
Det är en lagg i systemet, sade han. ◆