Utöver att projektet representerar ett stort steg framåt för den renodlade fusionsforskningen kommer den experimentella fusionsreaktorn ITER tack vare sin kontinuerliga produktion av fusionsneutroner även att bana väg för hybridreaktorer, som kombinerar fusion och fission.
I en vanlig fissionsreaktor används relativt långsamma neutroner för att klyva kärnbränsle i form av tunga atomkärnor som anrikat uran och därigenom genereras stora mängder energi. I en fusionsreaktor slås istället väteisotoperna deuterium och tritium ihop, vilket genererar snabba neutroner som hettar upp reaktorns innervägg. Genom att kombinera de två kärnreaktionerna skulle det kunna vara möjligt att utnyttja de snabba fusionsneutronerna för att klyva andra material som torium, naturligt uran och förbrukat kärnbränsle.
En stor förespråkare för hybridreaktorer av det här slaget är den ryske fysikern Evgeny Velikhov, som kallats för ITER:s gudfader då han redan 1975 föreslog en ITER-liknande reaktor.
Kärnkraften är enligt Velikhov absolut nödvändig för mänsklighetens utveckling, men han medger att kärnkraften ligger illa till på grund av ett ansträngt förhållande med folkopinionen och om en till allvarlig olycka skulle inträffa misstänker han att det skulle vara slutet för kärnkraftsindustrin. Även om han anser att renodlad fusion är ett vackert alternativ är han medveten om att det kommer att dröja innan den första fusionselektriciteten når elnätet och han menar att tiden är knapp.
– Vi behöver en kärnkraftsrenässans, säger Velikhov och i hans ögon är nyckeln till denna renässans hybridreaktorer.
Velikhovs favorit är hybridreaktorn MSHT (Molten Salt Hybrid Tokamak), där klyvbart material i form av flytande uran eller toriumsalt vid en temperatur på runt 500 grader Celsius cirkulerar i reaktorhöljet. Eftersom de neutroner som används för att klyva fissionsbränslet i höljet tillhandahålls av fusionshärden och inte av en kedjereaktion är reaktorn till skillnad från en vanlig fissionsreaktor underkritisk. Detta eliminerar de väsentliga riskerna med traditionella kärnkraftverk och Velikhov tror därför att hybridreaktorer skulle kunna accepteras lättare av allmänheten.
