Bristen på fast beslutade vätgasprojekt riskerar att försvåra utvecklingen av marknaden för hållbara bränslen, varnar den globala konsultfirman McKinsey i en ny analys. Många företag skjuter på sina slutgiltiga investeringsbeslut (FID) under detta decennium, vilket kan leda till att flera planerade projekt aldrig blir verklighet.
Grön vätgas och koldioxid som fångats in kan användas som råmaterial för så kallade "e-bränslen", vilket kan bidra till att lösa problemet med begränsad tillgång på biomassa för hållbara bränslen. Trots att dessa syntetiska bränslen är betydligt dyrare än biobränslen, ses de som avgörande för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfart och flyg, sektorer som är svåra att elektrifiera.
Vätgasens roll i hållbara bränslen
EU har redan infört lagstiftning som kräver att 1,2 % av allt flygbränsle inom unionen ska komma från grön vätgas senast 2030. För sjöfarten är målet satt till 1 % senast 2031.
McKinsey påpekar att även om fullt syntetiska bränslen skulle förbli marginella, kommer ren vätgas ändå att behövas för att bearbeta och förbättra biobränslen utan att öka deras koldioxidintensitet.
USA:s och EU:s utmaningar
USA står inför en liknande utmaning med sitt initiativ "Sustainable Aviation Fuel Grand Challenge", som syftar till att minska utsläppen från flygbränsleproduktion med minst 50 % jämfört med fossila bränslen och samtidigt öka utbudet så att det kan möta hela flygbränslebehovet till 2050.
Ett av de största problemen är att både USA och Europa kan ha underskattat hur mycket produktionen av hållbara bränslen behöver expandera för att minska utsläppen tillräckligt snabbt under nästa decennium, för att hålla kursen mot nettonollutsläpp till mitten av seklet.
Även om annonserade projekt för ren vätgas i både Europa och USA överträffar målen, ligger investeringarna i produktion av hållbara bränslen långt efter. De utgör mindre än 50 % av de samlade regionala målen.
Brist på säkerhet i vätgasprojekt
För att EU ska nå sitt mål att producera tio miljoner ton vätgas per år till 2030, skulle tre miljoner ton per år behöva säkras genom FID eller andra åtaganden för att påbörja byggandet. På samma sätt skulle USA behöva öka sitt produktionskapacitet med två miljoner ton årligen för att hålla sig på rätt kurs mot sitt mål om tio miljoner ton per år till 2030.
McKinsey varnar dock för att endast 15 % av de blåa eller gröna vätgasprojekten i USA och 11 % i EU har nått FID, vilket innebär att resten av den planerade produktionskapaciteten riskerar att försenas eller till och med ställas in helt.
Potentiella flaskhalsar för biobränslen
Samtidigt producerar både USA och Europa redan miljontals ton biobränsle, främst hydrobehandlade vegetabiliska oljor (HVO) och hydrobearbetade estrar och fettsyror (HEFA), från operativa projekt. Men de planerade produktionskapaciteterna på 33 miljoner ton per år i USA och 21 miljoner ton per år i Europa fram till 2030 kan stötas på hinder på grund av den osäkra tillgången på ren vätgas, eftersom investeringarna i denna fortfarande är osäkra.
McKinseys analys understryker vikten av att snabbt säkra investeringsbeslut för vätgasprojekt för att undvika att flaskhalsar uppstår i utvecklingen av hållbara bränslen, vilket är avgörande för att nå de globala klimatmålen.
Källor: McKinsey & Hydrogen Insight