Nu är det tio år sedan Filbornaverket invigdes. Det har varit tio produktiva år där hela 2 miljoner ton restavfall förvandlats till el och värme i verkets panna. Nu gör sig Filbornaverket redo att möta nästa decennium.
Under de tio åren har 1250 GWh el producerats i Filbornaverkets generator. Det är lika mycket el som hela Helsingborg använder under ett år. Produktionen av fjärrvärme är ännu större, hela 4 500 GWh, lika mycket som Helsingborg använder under 4,5 år.
Denna energi har återvunnits ur de 2 miljoner ton restavfall som genom åren anlänt till Filbornaverkets mottagningshall och sedan förbränts i pannan. Det motsvarar en kub med 150 meter långa och höga sidor. Runt en femtedel av avfallet har kommit från utländska kunder.
Nu pågår ett intensivt arbete för att ta Filbornaverket in i framtiden. Tanken är att avskilja drygt 200 000 ton fossil och biogen koldioxid från rökgasen som endera kan lagras under Nordsjöns botten eller användas för tillverkning av så kallat e-bränsle. Öresundskrafts styrelse beslutade nyligen att anslå 70 miljoner kronor till förarbetet. Om investeringen blir verklighet – en satsning på runt 2 miljarder kronor - kan en anläggning stå klar runt 2027.
Filbornaverket, Västhamnsverket och Kemira utgör tillsammans stommen i Helsingborgs uppvärmningssystem, där bränslena utgörs av avfall, spill och restvärme. Några nya naturresurser behövs inte för uppvärmningen, det gör att primärenergifaktorn blir låg. Staden är heller inte beroende av ett enstaka bränsle för sin uppvärmning. Några fossila bränslen i form av olja, gas eller kol används inte alls. Vid behov kan värme både importeras och exporteras genom det gemensamma fjärrvärmenätet mellan Helsingborg, Landskrona och Lund.
Det är ett energisystem som många andra städer i Europa bara kan drömma om.