De små kärnkraftverken griper kring sig. Det danska företaget Seaborg Technologies från Köpenhamn avser att börja tillverka en smältsaltreaktor i storlek som en 40-fotscontainer. Den ska serieproduceras med början efter godkännandet år 2026.
Av Jörgen Städje
Serieproduktion verkar vara det som blivit ketchupeffekten för de nya småreaktorerna (SMR). Nu ska vart och vartannat land börja producera småreaktorer med olika tekniker. Danska Seaborg Technologies avser att böja producera en containerstor reaktor som kan producera 200-800 megawatt el och placeras i en pråm eller fartyg för att kunna dras dit där kraften behövs. Det rör sig om en 4:e generationens reaktor där mycket av bränslet kan återanvändas. Uteffekten kan beställas i steg om 200 MW och levereras som olika långa pråmar med 1-4 reaktorer. Pråmarna ska tillverkas av sydkoreanska Samsung.
Seaborgs Compact Molten Salt Reactor (CMSR) kyls inte med sjövatten, som man skulle kunna tro, utan med flytande natriumhydroxid. Principen för en smältsaltreaktor är att uran-bränslet är blandat med flourid-baserat salt och är i flytande tillstånd. Fördelen med det är att om reaktorn skulle överhettas kommer en saltpropp i reaktorinneslutningens botten att smälta och bränslet kommer att rinna ut i flera tankar undertill där reaktionen upphör och saltet stelnar.
En sats bränsle avses räcka i 12-15 år och man tror inte att det finns militära användningsområden för det. När bränslet är slut ska det skickas tillbaka till leverantören, där de kortlivade fissionsprodukterna skiljs av och slutförvaras. Fissionsprodukterna avses inte vara farligare än radioaktivt sjukhusavfall och kan hanteras på samma sätt. Den största delen av bränslet finns emellertid kvar i blandningen, som kommer att blandas upp med nytt CMSR-bränsle och användas i nya reaktorer. Det hela blir alltså till en bränslecykel där mycket av det utbrända bränslet friskas up och kan återanvändas.
Vätgas igen
Om man inte bara vill slösa bort kyleffekten på att värma havsvatten, har Seaborg planer på att placera en fabrik för vätgas, gödningsmedel eller ammoniak i land driva denna med värme från reaktorn. Värmen skulle också kunna användas för att värma stadens fjärrvärmenät. Ytterligare ett användningsområde skulle kunna vara avsaltning av havsvatten.
Samsung är med
Samsung Heavy Industries (SHI) och Seaborg har tecknat ett avtal om att utveckla flytande kärnkraftverk i kombination med väte- och ammoniakanläggningar. Avtalet omfattar utveckling av väteproduktionsanläggningar och ammoniakanläggningar och pråmarna som reaktorerna ska inhysas i.
”Samsung vill genom avtalet bli pionjär på den CMSR-baserade flytande kärnkraftsmarknaden som en del av att stärka dess framtida nya affärsmöjlighet”, säger Jintaek Jeong, VD för Samsung Heavy Industries.
EU hjälper till
Seaborg har också tagit hem ett av de mest respekterade EU-anslagen och är ett av endast 74 innovativa europeiska företag som ska tilldelas anslag av EIC Accelerator.
EIC, European Innovation Council, är Europas flaggskepps-innovationsprogram, med en budget på 10,1 miljarder euro, som ska användas till att identifiera, utveckla och skala upp banbrytande teknologier och innovationer i alla EU:s medlemsstater. EIC Accelerator tillhandahåller ekonomiskt stöd och affärsstödjande tjänster till företag. De utvalda företagen kommer vart och ett att få bidrag eller aktieinvesteringar, beroende på behov, på upp till 17,5 miljoner euro.
”Vi är tacksamma för det stora erkännandet och stödet från EU-kommissionen genom EIC Accelerator, vilket kommer att hjälpa Seaborg att fortsätta vårt arbete med att minska klimatförändringarna, utrota energifattigdomen och skapa energisäkerhet” säger VD och medgrundare, Troels Schönfeldt.
Infrastruktur
Var skulle en Seaborg-pråm göra mest nytta? Man skulle kunna tänka sig städer som utsatts för katastrofer av någon typ, som exempelvis Beirut som blivit halvt bortsprängd. Libanon har ständiga strömavbrott och kan dra nytta av extra tillfärsel. Men det är inte bara att bogsera dit pråmen utan det kommer att krävas en del infrastrukturellt arbete i land också, för att strömmen ska ha någonstans att ta vägen.
Ryssland har sedan länge haft planer på fartygsbaserade kärnkraftverk för att förse de ständigt kalla städerna vid Sibiriens kust med elkraft. Afrika är också känt för sina strömavbrott, så även där skulle ett fartygsbaserat kärnkraftverk kunna göra nytta. Nog finns det behov, alltid.