Internationella atomenergiorganet (IAEA) har höjt sin prognos för tillväxten av kärnkraftskapacitet, där man i ett högscenario förutspår en ökning från 372 gigawatt 2023 till 950 gigawatt år 2050. Denna tillväxt speglar en ökande andel små modulära reaktorer (SMR) som bidrar till framtidens energiproduktion.
Den senaste rapporten, "Energy, Electricity and Nuclear Power Estimates for the Period up to 2050", som nu publiceras för 44:e gången, visar en tydlig tillväxt av kärnkraftens prestanda globalt. I rapporten presenteras ett låg- och högscenario för utvecklingen. Lågscenariot förutspår en ökning till 514 gigawatt, vilket motsvarar en kapacitetsökning med 40 procent, medan högscenariot innebär en 2,5 gånger ökning till 950 gigawatt. Det är fjärde året i rad som prognosen revideras uppåt.
I båda scenarierna spelar små modulära reaktorer en viktig roll. I lågscenariot står SMR-teknologin för 6 procent av den nya kapaciteten, medan den i högscenariot utgör 24 procent, motsvarande nära 140 gigawatt. Rapporten förutspår att den globala elproduktionen från alla energikällor kommer att mer än fördubblas fram till 2050.
Prognoserna grundas på nuvarande reaktorer
Rapporten bygger sina prognoser på befintliga reaktorer, potentiella licensförnyelser, planerade nedläggningar samt sannolika byggprojekt för de kommande decennierna. Lågscenariot förutsätter att marknadstrender och lagstiftning i stort sett förblir oförändrade. Högscenariot inkluderar däremot nationella klimatpolicys men bedöms som fullt genomförbart och tekniskt möjligt.
Henri Paillere, chef för planerings- och ekonomistudier på IAEA, framhöll att för att nå eller överträffa högscenariot krävs stödjande nationella policys, finansiering, investeringar i elnät och standardisering inom försörjningskedjan. Han betonade även vikten av global samverkan och harmonisering, särskilt för att främja SMR-utveckling.
– Kärnkraftens bidrag till elsystemets tillförlitlighet, leveranssäkerhet och låga utsläpp bör kompenseras på ett rättvist sätt, framhåller rapporten. Det finns också osäkerhet kring den framtida efterfrågan på el, särskilt gällande den digitala ekonomin och transportsektorns elektrifiering, men om rätt förutsättningar skapas kan världen vara på väg att uppfylla det ambitiösa löftet om att tredubbla den globala kärnkraftskapaciteten.
Kärnkraftens roll som ren energikälla
Enligt rapporten var kärnkraft 2023 den näst största källan till koldioxidsnål el, med en andel på 9,3 procent av den globala elproduktionen. Vattenkraft stod för 15 procent, medan vindkraft och solenergi bidrog med 8 respektive 5 procent. Totalt förväntas den slutliga energianvändningen minska med omkring 2 procent fram till 2050 på grund av ökad elektrifiering och effektivare användning av apparater och processer. Elektricitetens andel av den slutliga energianvändningen förväntas mer än fördubblas och nå över 40 procent år 2050.
De största kapacitetsökningarna för kärnkraft förutspås i Central- och Östasien, där kapaciteten kan öka från 91,9 gigawatt 2023 till upp till 297 gigawatt år 2050. I andra regioner ser prognoserna olika ut:
Prognoser för olika regioner (i gigawatt el):
Här presenteras en översikt över prognoserna för kärnkraftskapaciteten i olika regioner i världen, mätt i gigawatt (GW), för 2023 och två scenarier för år 2050: ett lågscenario och ett högscenario. Prognoserna visar tydliga skillnader i hur olika regioner kan utvecklas när det gäller kärnkraftens roll i energiproduktionen fram till 2050.
-
Nordamerika: Här förväntas kapaciteten minska i lågscenariot till 89 gigawatt, men kan öka till 228 gigawatt i högscenariot, vilket visar på stor osäkerhet kring regionens framtida kärnkraftsutveckling.
-
Latinamerika och Karibien: En blygsam tillväxt förutspås, där kapaciteten kan nå upp till 20 gigawatt i högscenariot, jämfört med dagens 5,1 gigawatt.
-
Norra, Västra och Södra Europa: Kärnkraftskapaciteten kan minska till 69 gigawatt i lågscenariot, men det finns även en potential att öka till 135 gigawatt.
-
Östra Europa: Här ser man en förväntad tillväxt i båda scenarierna, med en möjlig ökning till 112 gigawatt i högscenariot.
-
Afrika: Afrika har i dagsläget en mycket liten kärnkraftskapacitet på endast 1,9 gigawatt, men den kan växa till mellan 10 och 24 gigawatt till 2050.
-
Västra Asien: Regionen förutspås en kraftig tillväxt med en kapacitet som kan nå upp till 32 gigawatt i högscenariot, från dagens 4,4 gigawatt.
-
Södra Asien: Här förväntas en betydande ökning, särskilt i högscenariot där kapaciteten kan nå 88 gigawatt, från 10,5 gigawatt idag.
-
Central- och Östasien: Detta är den region som förutspås ha den största tillväxten. Kapaciteten kan öka från 91,9 gigawatt till upp till 297 gigawatt i högscenariot.
-
Sydöstra Asien: Här startar man från noll, men kan nå upp till 11 gigawatt år 2050.
-
Oceanien: Även denna region har idag ingen kärnkraftskapacitet, men kan nå upp till 2 gigawatt till 2050.
Analys och slutsats
Tabellen visar på stora skillnader i hur kärnkraften kan utvecklas i olika regioner fram till 2050. Central- och Östasien sticker ut med en möjlig enorm kapacitetsökning, medan Nordamerika och Europa visar osäkerhet med potentiellt både ökningar och minskningar beroende på vilket scenario som förverkligas. Afrika och Södra Asien har också potential för stor tillväxt, medan andra regioner, som Latinamerika och Oceanien, har mer blygsamma förväntningar.
Denna utveckling speglar globalt skiftande prioriteringar och investeringar i kärnkraft som en del av den framtida energimixen, med ökade krav på ren energi och minskade koldioxidutsläpp.
SMR-teknologi och framtida utveckling
Paillere påpekade att små modulära reaktorer står i fokus för det ökade intresset för kärnkraft. Det finns för närvarande 31 länder som använder kärnkraft, och ytterligare 30 länder, däribland Turkiet, Bangladesh och Egypten, befinner sig i olika stadier av utveckling.
– Under de senaste fyra åren har kärnkraftens framtid sett alltmer positiv ut, vilket beror på ett antal faktorer som oro för energisäkerhet, behovet av ren energi och klimatförändringar. Nya teknologier som SMR bidrar också till det ökande intresset, sa Paillere.
Han betonade också vikten av långsiktig drift av befintliga reaktorer och moderniseringar, och noterade att högscenariot skulle kräva att cirka 25 gigawatt ny kapacitet byggs varje år fram till 2050. Detta kan jämföras med ett genomsnitt på 5,7 gigawatt per år under de senaste fem åren.
När det gäller kärnavfallshantering nämnde Paillere att det är en utmaning men framhöll det framsteg som gjorts i Finland med deras djupgeologiska slutförvar.
IAEA: Kärnkraftens framtid på COP28
IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi framhöll under öppnandet av IAEA68generalförsamling att kärnkraftens roll som en ren energikälla har stärkts globalt. Han betonade att cirka en fjärdedel av världens rena energi kommer från kärnkraft och att kärnkraften nu spelar en central roll i internationella diskussioner om klimatförändringar, särskilt på COP28.
Grossi betonade också att säkerheten vid kärnkraftverk är en prioritet, och att IAEA fortsätter sitt arbete för att säkerställa att kärnkraftverk aldrig utsätts för attacker, oavsett var de befinner sig i världen.
Källa: VNN