Det planerade vätgasprojektet H2-Fifty i Nederländerna, som utvecklas av BP och HyCC, har satts på paus. Projektet inväntar att den nederländska regeringen ska införa EU:s uppdaterade direktiv om förnybar energi (RED III) i nationell lag.
En talesperson för HyCC berättar att företaget särskilt inväntar besked om hur regeringen kommer att reglera användningen av grön vätgas i transportsektorn. Enligt EU:s mål ska minst en procent av transportbränslena till 2030 komma från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, så kallade RFNBO-bränslen, där grön vätgas ingår.
Omstridd modell för raffinaderier oroar aktörer
I oktober förra året föreslog Nederländernas miljöminister Chris Jansen att grön vätgas som används i oljeraffinering ska tilldelas lägre värde vid beräkning av klimatnytta. Den föreslagna justeringsfaktorn skulle minska värdet med sextio procent jämfört med om vätgasen används direkt i bränsleceller eller för förbränning.
Förslaget har mötts av kritik från aktörer inom energi- och industrisektorn som varnar för att detta kan bromsa investeringar i grön teknik.
H2-Fifty en del av större industrisatsning
Det ursprungliga målet var att fatta ett slutgiltigt investeringsbeslut under 2023, men beslutet har ännu inte tagits. Någon planerad byggstart finns inte heller för tillfället.
I december 2022 valdes H2-Fifty ut som ett av sju projekt att få stöd genom EU:s program för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI). Totalt delades drygt 783 miljoner euro ut i stöd till dessa projekt.
Central lösning
Talespersonen för HyCC säger att företaget fortsatt ser grön vätgas som en central lösning för industrins klimatomställning.
– Vi är fortsatt övertygade om att grön vätgas kommer att spela en nyckelroll i omställningen, och Rotterdam förblir en viktig plats för vår utveckling. Vi kommer att dela med oss av ny information så snart vi har den.
Men justeringsfaktorn har väckt farhågor bland flera aktörer. Shells nederländske chef Frans Everts har i lokal media uttryckt att om faktorn införs, kan det innebära att framtida utbyggnader av bolagets anläggning Holland Hydrogen 1 inte blir av.
Projektet, med en kapacitet på 200 megawatt, planeras bli fullt driftklart i slutet av 2020-talet. De första mängderna grön vätgas väntas produceras redan i år.
Förseningar även i andra projekt
Även projekt som inte är direkt kopplade till raffinaderier påverkas av den rådande osäkerheten.
Uniper meddelade i april förra året att bolaget skjuter upp första fasen – 100 megawatt – av sin satsning H2Maasvlakte. Planen är dock fortfarande att bygga ut hela projektet till 500 megawatt senast 2030.
Samtidigt har tolv EU-länder, däribland Polen, ifrågasatt de nuvarande reglerna kring grön vätgas och RFNBO-kraven. Diskussionen om hur vätgas ska klassas och värderas inom EU:s klimatpolitik pågår inom Europeiska unionens energiministerråd, som just nu leds av Polens klimat- och miljöminister Paulina Henning-Kloska.
Hur denna lagstiftning utformas kan bli avgörande för framtiden för många av Europas industrisatsningar.
Källa: Hydrogen Insight
