Dramatik och rekord. Så summerar branschorganisationen Energiföretagen elåret 2022. Sveriges nettoexport av el var rekordstor, största exportören i hela EU, samtidigt som elpriserna, väl känt vid det här laget, nådde nivåer som aldrig tidigare skådats.
Kriget i Ukraina är en avgörande prisförklaring.
Putin har använt gasen som ett vapen, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
Anorektiskt elsystem
Hela Europas elsystem har blivit väldigt känsligt.
Det är ett anorektiskt kraftsystem i hela Europa. Små förändringar får stora genomslag på priset, säger han.
I Sverige står vattenkraften som vanligt för det absolut största bidraget till den samlade elproduktionen, 69,9 TWh. Vindkraften ökar mest (förutom solkraften som än så länge bara är marginell i sammanhanget), plus 22 procent till 33 TWh, enligt Energiföretagens årsstatistik. Men det har ändå inte varit ett toppår för vindsnurrorna. Potentialen är större, men vinden är oberäknelig och osäker.
Kärnkraftsproduktionen är normalt sett tillförlitligare när den fungerar för fullt. Under 2022 producerades 49,9 TWh kärnkraftsel, aningen mindre än året före. Men faktum är att under 2020, då Sverige noterade närmast rekordbilliga elpriser, tillverkade reaktorerna, som då var en fler till antalet än nu, bara 47,7 TWh el.
Drog ner frivilligt
Priset på el 2020 låg mellan 15 och 27 öre per kilowattimme i snitt, det högre priset i Sydsverige. Snittpriset 2022 varierade mellan 63 och 162 öre per kWh.
Faktum är att elpriset var så lågt under delar av 2020 att ägarna av kärnkraftverken tidvis helt frivilligt drog ner effekten på reaktorerna, de kördes helt enkelt med förlust, vilket förstås minskade intresset att producera el.
Det visar, enligt Magnus Thorstensson, att kärnkraften bara är en del av många faktorer som påverkar priserna. Priserna under det ovanligt billiga 2020 präglades av mycket vind och vatten, och en lägre efterfrågan på el under coronaåret 2020.