Inför årsskiftet överlämnade Energimyndigheten en rapport till Klimat- och näringslivsdepartementet med rekommendationer för hur Sverige ska uppfylla energisparkravet enligt EU:s omarbetade direktiv om energieffektivitet (EED). Rapportens huvudförslag är ett energieffektiviseringsbeting, en modell där energibolag åläggs att uppnå specifika mål för energieffektivisering hos sina egna eller andras kunder.
En flexibel lösning med stor potential
Modellen för energieffektiviseringsbeting erbjuder energibolag flexibilitet i hur de uppfyller sina mål, vilket skapar incitament för att undanröja hinder och identifiera möjligheter för effektivisering. Förslaget går längre än att enbart minska energianvändningen; det syftar också till att främja en marknadsdynamik där energieffektivisering prioriteras.
– Eneff har länge efterfrågat ett styrmedel som detta och ser positivt på Energimyndighetens förslag, säger Lotta Bångens, vd för Eneff, Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering. – Det är både kostnadseffektivt och ett välbehövligt fokus på att minska användningen snarare än att bara öka tillförseln.
För att komplettera modellen föreslås även riktade investeringsstöd till specifika områden, exempelvis äldre byggnader och socialt utsatta områden. Dessa åtgärder skulle göra det möjligt att skräddarsy lösningar för att möta särskilda behov och ytterligare minska effekttoppar.
Alternativa förslag och ekonomiska konsekvenser
Energimyndigheten har också analyserat en alternativ modell där staten subventionerar energieffektivisering genom omvända auktioner. Här konkurrerar aktörer om stöd, och de som kan erbjuda lägst kostnad för energieffektivisering får medel.
Beräkningar visar att kostnaderna för att nå energisparkravet fram till 2030 skulle uppgå till 6–8 miljarder kronor, där subventioneringsmodellen är något dyrare än energieffektiviseringsbetinget. Genom att införa ett beting finansieras kostnaderna via energibolagen och elräkningar, snarare än av skattebetalarna. Det skulle motsvara en kostnadsökning på cirka 0,7 öre per kWh under en fyraårsperiod, samtidigt som minskad efterfrågan kan sänka elpriserna och kompensera för denna ökning.
"Efficiency First" i praktiken
Med energieffektiviseringsbetinget tar Sverige ett stort steg mot EU:s princip om "Efficiency First", som prioriterar minskad energianvändning framför ökad tillförsel. Förslaget innebär också en grundläggande förändring i energibolagens roll.
– I dag fokuserar energibolagen på att öka tillförseln. Ett beting innebär att de i stället får hjälpa kunderna att använda mindre energi, säger Lotta Bångens.
Det förändrar relationen mellan energibolag och kunder, från att vara leverantörer av energi till att bli leverantörer av effektiva lösningar.
En strategisk investering för framtiden
Energieffektiviseringsbetinget uppfyller inte bara EU:s krav utan är också en strategisk motor för Sveriges klimatomställning. Genom att göra energibolagen till aktiva aktörer i arbetet med energieffektivisering kan Sverige minska sin energianvändning, sänka kostnader och stärka sin position på den globala marknaden.