Tysklands elproduktion har aldrig tidigare haft en så stor andel förnybar energi. Enligt landets federala nätmyndighet stod förnybara källor för 59 procent av elmixen under 2024, medan Fraunhofer-institutet anger en ännu högre siffra på 62,7 procent. Mindre självförsörjande producenter, som använder sin egen el, ingår dock inte i statistiken. Paradoxalt nog har importen och därmed beroendet av kärnkraftsel trefaldigad på tio år.
Den stora andelen förnybar energi skapar dock utmaningar. Sol- och vindkraft är väderberoende och därmed svåra att planera. När produktionen inte matchar efterfrågan måste Tyskland importera el från utlandet. Under 2024 visade handelsbalansen för el ett underskott på 31,9 terawattimmar, motsvarande 31,9 miljoner megawattimmar. Enligt Leonhard Probst vid Fraunhofer-institutet i Freiburg beror detta till stor del på att elpriserna i Europas grannländer var lägre under sommaren och att Tysklands kostnader för koldioxidcertifikat var höga.
Elförbrukningen ökar men produktionen minskar
Under förra året ökade Tysklands elförbrukning med 1,3 procent jämfört med 2023. Totalt förbrukades 464,4 terawattimmar, medan produktionen uppgick till 431,7 terawattimmar, vilket är 4,2 procent mindre än året innan.
Importen av kärnkraftsel trefaldigad på tio år
En av de mest omdiskuterade frågorna är hur mycket kärnkraftsel som importeras. Enligt den federala nätmyndigheten har Tysklands import av kärnkraftsel tredubblats under det senaste decenniet. Under 2024 uppgick importen till 18,3 terawattimmar, vilket motsvarar drygt en fjärdedel av all importerad el. Största delen kom från Frankrike, men även Schweiz, Nederländerna, Belgien, Sverige och Tjeckien bidrog. Totalt stod importerad kärnkraftsel för fyra procent av Tysklands totala elförbrukning under året. Innan de egna kärnkraftverken stängdes stod kärnkraften för nästan en tredjedel av elproduktionen.
Kraftiga prisfluktuationer på elmarknaden
Elpriserna i Tyskland har svängt kraftigt under 2024. På elbörsen kostade en megawattimme i genomsnitt 78,51 euro. Det högsta priset noterades kvällen den 12 december, då elen kostade hela 936,28 euro per megawattimme.
Vid vissa tillfällen uppstod överskott på elmarknaden. I ungefär var tjugonde timme under 2024 producerades mer el än vad som efterfrågades, vilket ledde till negativa elpriser. Producenter tvingades betala kunder för att förbruka elen för att undvika att generatorerna skadades. Som lägst noterades ett negativt pris på minus 135,45 euro per megawattimme.
Obalans mellan utbud och efterfrågan
De stora prisvariationerna visar en av utmaningarna med förnybar energi. När vind- och solkraftverk väl är byggda är produktionskostnaden låg, men produktionen kan inte styras efter efterfrågan. Sol och vind ger ibland stora mängder billig el, men vid stiltje och molniga dagar sjunker utbudet drastiskt.
Kol- och gaskraftverk fungerar annorlunda. De måste elda bränsle för att producera el, vilket innebär att de har högre och mer stabila driftskostnader. Efter Rysslands invasion av Ukraina har gaspriserna skjutit i höjden, vilket gör gasdriven elproduktion dyr. Endast ett fåtal gaskraftverk kan startas och stoppas snabbt, medan de flesta behöver lång tid för att justera sin produktion. Många går därför på låg drift hela tiden för att snabbt kunna anpassa sig till marknadens behov.
Källa: Fraunhofer-institutet