En ny överenskommelse mellan CDU, SPD och De gröna om ett omfattande finanspaket väcker stor uppmärksamhet i Tyskland. De gröna har lyckats säkra 100 miljarder euro för klimatåtgärder, vilket var en avgörande faktor för att överenskommelsen skulle bli verklighet. Samtidigt väcker beslutet kritik och oro för framtida ekonomisk politik.
Inget klimabidrag – "Inte aktuellt just nu"
Av de nya 100 miljarder euro i skulder ska medlen gå till klimat- och omställningsfonden. Trots detta blir det inget klimabidrag, säger CDU:s chefsförhandlare för energi.
– Vårt klimabidrag är den elprisbonus som kommer genom sänkta elpriser och nätavgifter, säger Andreas Jung, chef för arbetsgruppen för klimat och energi vid koalitionsförhandlingarna.
En del av finansieringen kommer från de beräknade 15 miljarder euro i intäkter från koldioxidprissättning inom transport- och uppvärmningssektorn. – Om koldioxidpriserna fortsätter att öka kan vi diskutera ytterligare åtgärder, men det är inget som står på dagordningen just nu, säger Jung.
Sänkta elpriser i stället för direkt utbetalning
CDU och SPD har beslutat att de extra intäkterna från koldioxidprissättningen ska användas för att sänka elpriserna i stället för att delas ut som en enskild ersättning per hushåll. Det här ska göra el mer konkurrenskraftig i förhållande till olja och gas och samtidigt underlätta omställningen till elbilar och värmepumpar.
Att subventionera elpriser är dock en kostsam strategi. Den tidigare regeringen stöttade nätavgifterna med 5,5 miljarder euro per år fram till 2023. Samtidigt växer kostnaderna för elnätsutbyggnad i takt med energiomställningen. Bara en sänkning av elskatten kostar mellan 6 och 7 miljarder euro per år, vilket redan absorberar en stor del av de intäkter som skulle kunnat användas för ett klimabidrag.
Ekonomer oense om klimabidragets effektivitet
Bland ekonomer råder delade meningar om ett direkt klimabidrag. Clemens Fuest vid Ifo-institutet i München menar att det skulle skapa onödig byråkrati och vara för ineffektivt. En rapport från Forum för ekologisk marknadsekonomi (FÖS) betonar att om ett klimabidrag införs måste det ske utan komplicerade ansökningsprocesser. Administrationskostnaderna beräknas dock till ett lågt belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro.
De gröna fick igenom 100 miljarder för klimatåtgärder
Efter långa förhandlingar med CDU och SPD har De gröna gått med på det stora skuldpaketet för försvar och infrastruktur. Överenskommelsen innefattar:
– Skuldbromsen luckras upp, inte bara för försvar utan även för cybersäkerhet, civilförsvar och underrättelsetjänster samt stöd till länder som utsätts för folkrättsliga övergrepp. – Försvarsutgifterna begränsas till en procent av BNP, motsvarande cirka 44 miljarder euro. Utöver detta får ytterligare utgifter lånefinansieras utan tak. – Delstaterna får större möjlighet att ta egna lån, med en gemensam upplåningsgräns på 0,35 procent av BNP. – En särskild fond för infrastruktur skapas och undantas från skuldbromsen. Fonden finansieras med upp till 500 miljarder euro i lån under tolv år, varav 100 miljarder avsätts till länderna för kommunal värme- och energiplanering. – På krav från De gröna garanteras att pengarna endast används till nya investeringar, inte för att avlasta statsbudgeten för övriga utgifter.
Varför gav Merz efter?
För att kunna genomföra skuldpaketet krävdes en grundlagsändring, vilket innebar att CDU och SPD behövde stöd från De gröna i Bundestag och Bundesrat. Alternativet hade varit att vänta tills den nya riksdagen tillträdde, då AfD och Die Linke skulle kunna blockera förslaget. CDU och SPD motiverar brådskan med det försämrade geopolitisk läget och oron för USA:s framtida politik.
– Vi skickar en tydlig signal till våra vänner, men också till våra fiender: Vi är redo att försvara oss, säger CDU-ledaren Friedrich Merz.
Ekonomer välkomnar principen att lånen enbart får användas till ny infrastruktur, men vissa varnar för att försvarskostnaderna inte bör finansieras genom lån på lång sikt.
– Regeringen måste säkerställa att pengarna går till rätt investeringar, säger Friedrich Heinemann vid Centrum för europeisk ekonomisk forskning.
Tyskland står inför ett ekonomiskt skifte, där skuldpaketet kan få stora konsekvenser för både ekonomi och klimatpolitik i många år framöver.
Källor: Merkur / Handelsblatt
