Oxelö Energi satsar på hållbar värme med ny ledning från Vattenfall

Vattenfall kommer att leverera 100 GWh värme till Oxelösund och den ska huvudsakligen produceras i kraftvärmeverket Idbäcken i Nyköping. Foto: Vattenfall.

Oxelösund värms idag huvudsakligen av spillvärme från SSAB, men när företaget elektrifierar sin produktion kommer denna spillvärme att försvinna. Från och med 2027 kommer fjärrvärmen istället från Vattenfalls anläggningar i Nyköping. FVB ansvarar för förstudie, projektering och genomförande av den nya ledningen till Oxelösund.

Att koppla samman Nyköping och Oxelösund med fjärrvärme har utretts flera gånger tidigare, bland annat av FVB, för att använda spillvärme från SSAB för att värma Nyköping. Men någon ledning har aldrig byggts. Nu, när ledningen faktiskt byggs, kommer fjärrvärmen främst från biokraftvärmeverket Idbäcken i Nyköping.

– Oxelö Energi är främst en fjärrvärmedistributör, även om vi har reservkapacitet. Att köpa spillvärme från SSAB har varit en bra affär för oss och våra kunder. Vi har haft några av landets lägsta fjärrvärmepriser och skulle gärna ha fortsatt med detta upplägg, men SSAB:s omställning innebär att restvärmen försvinner och vi måste hitta en ny lösning, säger Lars Larenius, VD på Oxelö Energi.

– Vi har undersökt möjligheterna att bygga en egen anläggning, men att köpa värmen från Vattenfall visade sig vara både strategiskt och ekonomiskt bättre. Vi kommer att köpa cirka 100 GWh fjärrvärme från Vattenfall. Värmen kommer från kraftvärmeverket Idbäcken och Vattenfall förlänger även livslängden på två biobränslepannor, säger han.

– Vi kommer att leverera baslasten till Oxelösund, vilket innebär en leveranssäkerhet på omkring 95 procent. Spets- och reservanläggningarna som de har idag kommer de att behålla, säger Siv Victor, projektledare på Vattenfall Värme Sverige.

En fördelaktig driftlösning – Det är ett bra affärsupplägg som inte bara handlar om ekonomi. Oxelö Energi får även en bra driftlösning, eftersom vi har en driftorganisation som är tillgänglig dygnet runt, säger Siv Victor och får medhåll av Lars Larenius.

– Om vi hade byggt en egen anläggning hade vi behövt bygga upp en helt ny organisation för produktionen, vilket vi nu slipper, säger Lars Larenius.

– Genom att köpa fjärrvärme från Vattenfall får vi dessutom fossilfri fjärrvärme. Det har varit en viktig del i vårt beslut. Den fjärrvärme vi köper idag är mycket fossilbelastad och vi skulle inte ha valt en ny fjärrvärmelösning som var fossilberoende, säger Lars Larenius.

Den ökade efterfrågan på värme innebär att Vattenfall förlänger värmesäsongen på kraftvärmeverket och ökar produktionen med cirka 30 procent. Detta leder också till att anläggningen kan producera mer el, vilket är extra viktigt när efterfrågan på el ökar.

För att binda samman Oxelösund med Nyköping kommer en nästan 12 km lång fjärrvärmeledning DN 400/630 att anläggas. På halva sträckan, i Nyköpings kommun, kommer dessutom en vattenledning att läggas parallellt. Oxelö Energi kommer att äga fjärrvärmeledningen, medan Nyköping-Oxelösunds vattenverksförbund (NOVF) ska äga vattenledningen.

FVB har genomfört förstudien för den nya fjärrvärmeledningen och har hanterat alla tillståndsfrågor, vilket har genomförts av underkonsulten Michael Hertin och omfattar avtal med markägare, arrendatorer och Lantmäteriet. Tillståndsarbetet genomfördes redan i förstudien på grund av ett beslut om att projektet skulle genomföras.

Fjärrvärmeledningarna kommer mestadels att läggas i åkermark, men sträckan innebär ändå vissa utmaningar. Leif Norberg på FVB visar en karta över sträckningen, som visar att ledningen ska korsa en å och dras under tre större vägar.

– Vi hade från början tänkt lägga ledningen i en bro som går över Kilaån, men den var i för dåligt skick. Istället får vi bygga en rörbro över ån, säger Leif Norberg.

Olika borrtekniker behövs För att korsa de större vägarna kommer olika borrtekniker att användas, beroende på vad som passar bäst under respektive väg. Under två av vägarna ska augerborrning användas, vilket passar bra i material som sand och lera. En av vägarna går vid ett berg, så där kommer troligtvis hammarborrning att användas.

– Detta är vägar som Trafikverket ansvarar för, och de kräver att vi inte gräver av deras vägar. Vi kommer även att behöva borra under en kommunal väg, säger Leif Norberg.

Nu är man i slutfasen av projekteringen och under hösten ska den skickas ut på förfrågan till markentreprenörer. Byggarbetet beräknas starta våren 2025 och ledningen ska vara driftsatt till början av 2027.