Energiforsk har nyligen publicerat en rapport som utforskar möjligheterna att förbättra intäktsregleringen för elnätsverksamheter. Energiföretagen ser positivt på att den nuvarande regleringsmodellen har fått en grundlig granskning. En sådan bedömning, som belyser både styrkor och svagheter i den befintliga modellen, är viktig för att kunna utveckla den vidare.
Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi, har lett arbetet med rapporten. Han har analyserat den svenska elnätsregleringen och föreslagit flera reformer. Eftersom studier om elnätsreglering hittills varit begränsade, är en djupgående genomgång välkommen, särskilt med tanke på de nya krav som den pågående elektrifieringen medför.
Nya krav på regleringsmodellen Den nuvarande regleringsmodellen har varit i bruk i drygt 15 år, och energiområdet har förändrats avsevärt under de senaste åren. Elnätsföretagen står nu inför nya krav relaterade till elektrifiering och systemutbyggnad. Därför är det nödvändigt att anpassa modellen för att stödja utvecklingen av energisystemet.
– Energiföretagen anser att flera av rapportens slutsatser är rimliga, särskilt behovet av långsiktighet. Detta gäller både kalkylräntan, för att kunna attrahera investeringar, och för att undvika plötsliga förändringar i modellen. Eftersom byggen och investeringar i elnät är omfattande och långsiktiga, är det viktigt med stabilitet för att undvika osäkerhet för investerare, säger Tomas Malmström, elnätsexpert på Energiföretagen.
Kommentarer på de föreslagna reformerna
-
Ändra till förmögenhetsbevarande metod Rapporten föreslår att övergå från den nuvarande kapacitetsbevarande metoden till en förmögenhetsbevarande metod. Detta innebär att elnätsföretagens tillgångar skulle värderas baserat på anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex, snarare än nuvarande anskaffningsvärde. Energiföretagen har inga principiella invändningar mot denna förändring men understryker vikten av en övergångslösning, som också betonas i rapporten. En övergång till förmögenhetsbevarande metod skulle innebära att kostnadsutvecklingen för elnätsanläggningar i större grad riskeras av kunderna, snarare än av elnätsföretagen, vilket Energiföretagen anser vara mer rättvist.
-
Inför en långsiktig kalkylränta Rapporten föreslår en metod för att göra kalkylräntan långsiktigt stabil och förutsägbar, vilket skulle kunna minska riskpremien och leda till en lägre real kalkylränta. Förslaget bygger på sambandet mellan realränta och BNP-tillväxt. Energiföretagen välkomnar detta förslag, eftersom en långsiktig kalkylränta är lämplig för elnätsverksamhet, som är långsiktig till sin natur. Energiföretagen föredrar en real kalkylränta, till skillnad från Energimarknadsinspektionens nuvarande förslag på en nominell ränta, som Energiföretagen anser kan ha en ojämn påverkan på elnätsföretagen beroende på deras olika förutsättningar.
4o mini