Kärnkraftverket i Hamm-Uentrop, en gång sett som ett banbrytande projekt för framtiden, har förvandlats till en huvudvärk för både operatörer och myndigheter. Det högtemperaturreaktorprojekt som startades på 1970-talet och stängdes ner redan 1989 står nu inför en osäker framtid. Betalningssvårigheter hotar bolaget som ansvarar för kraftverket, och en ansökan om konkurs är nära förestående. Detta kan innebära att de omfattande kostnaderna för rivningen, som är planerad till 2030, faller på den tyska staten.
Nordrhein-Westfalens (NRW) energiminister Mona Neubaur meddelade nyligen att operatören av kärnkraftverket i Hamm-Uentrop har informerat om sina likviditetsproblem och avsikten att ansöka om konkurs inom de närmaste veckorna. Kostnaderna för nedmonteringen, som uppskattas till cirka en miljard euro, skulle därmed överföras till den federala regeringen. NRW förbereder sig redan för denna eventualitet och söker efter företag som kan ta över ansvaret för rivningsarbetet.
Vem betalar för nedläggningen?
Enligt Mona Neubaur bygger NRW sitt krav på att den federala regeringen ska stå för kostnaderna på artikel 104a, stycke 2 i den tyska grundlagen. Denna artikel anger att om ett land handlar på uppdrag av förbundsstaten, är det förbundsstaten som bär kostnaderna för detta. Eftersom det är delstaten som genomför kärnkraftslagen på statens uppdrag, menar NRW att de har rätt att kräva att staten tar över utgifterna för nedmonteringen.
Kostnader för avveckling av kärnkraftverk riskerar att hamna på staten
Men frågan om vem som faktiskt ska betala har nyligen varit föremål för rättstvister. I slutet av augusti beslutade Landgericht Düsseldorf att avslå en stämning från operatörens sida mot både den federala och delstatliga regeringen. Domstolen kom fram till att varken förbundsstaten eller delstaten är skyldiga att täcka nedmonteringskostnaderna. Operatörsbolaget, som består av energijätten RWE och några kommunala bolag, förlorade därmed en viktig strid i domstolen.
Insolvens kan förändra allt
Nu, med hotet om en konkurs, förändras spelreglerna. Om operatören går i konkurs, upphör dess skyldigheter att betala för rivningen, och ansvaret kan komma att överföras till staten. Det innebär att den federala regeringen skulle behöva stå för de enorma kostnaderna för att demontera reaktorn och hantera det radioaktiva materialet.
Operatörsbolaget har beskrivit sin nuvarande situation som att man står inför en "oklar finansiering" av den kvarvarande avvecklingen av kärnkraftverket, som från början var ett forskningsprojekt initierat och stöttat av både förbundsstaten och delstaten NRW. Vad som nu kommer att ske är oklart, men om ingen lösning hittas, kan staten tvingas bära hela kostnadsbördan.
Från framtidshopp till problemprojekt
Kärnkraftverket i Hamm-Uentrop, som började byggas 1970, representerade en gång Tysklands teknologiska framkant inom kärnkraft. Projektet var ett samarbete mellan forskare i NRW och förbundsstaten, och det var den första och enda så kallade "kugelhögsreaktorn" som byggdes i landet. Reaktorns design var framtagen för att vara säkrare och mer effektiv än traditionella kärnreaktorer, och bygget finansierades till ungefär sextio procent av den federala regeringen, medan resten kom från delstaten NRW och privata aktörer.
Trots höga förväntningar drabbades kraftverket av återkommande tekniska problem och tvingades till slut att stänga efter bara tre år i provdrift. Det har sedan dess stått avstängt, och en plan för rivning har funnits, med en tidslinje som sträcker sig fram till år 2030. Men processen är komplicerad och dyr, och den slutliga rivningen väntas ta minst tio år att slutföra. Kostnadsfrågan är dock fortfarande olöst.
Energiewende och dess kostnader
Tysklands Energiewende, övergången från kärnkraft och fossila bränslen till förnybar energi, har varit ett ambitiöst men kostsamt projekt. Med beslutet att fasa ut kärnkraftverk efter katastrofen i Fukushima 2011, har Tyskland ställts inför enorma kostnader för att stänga ner och demontera sina kärnkraftsanläggningar. Rivningen av Hamm-Uentrop är bara ett av många projekt som nu genomförs som en del av denna process.
Totalt sett har kostnaderna för Tysklands Energiewende uppskattats till hundratals miljarder euro, med stora investeringar i förnybar energi som vind och sol, samt i modernisering av elnätet. Samtidigt brottas landet med kostnader för nedläggning av kärnkraftverk och hantering av radioaktivt avfall. Det är en del av den stora ekonomiska och teknologiska omställning som Tyskland har valt att genomföra, och det återstår att se hur dessa utgifter kommer att påverka landets energiframtid.
Källa: Tidningen Merkur