Flera ledande företag och branschorganisationer, inklusive Hydrogen Europe, Yara, ArcelorMittal och Hy24, har undertecknat ett gemensamt brev till EU-kommissionen. De uppmanar till tydligare regler för elektrolysörer som drivs med "icke-fossil" el, exempelvis kärnkraft och vattenkraft, inför den kommande delegerade akten som ska definiera lågkoldioxidväte.
RFNBO står för förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och definieras i EU:s direktiv för förnybar energi. Dessa bränslen produceras från förnybara energikällor som inte inkluderar biomassa.
I juli i år antog EU sitt paket för vätgas- och avkarboniserade gasmarknader, vilket ställer krav på att "lågkoldioxidvätgas" ska ha 70 % lägre utsläpp än vätgas som framställs från fossila bränslen. Hur dessa utsläpp ska beräknas är dock ännu oklart, och EU-kommissionen har fram till juli 2025 på sig att fastställa en metodik genom en delegerad akt.
Reglering för elektrolysörer och lågkoldioxidväte
De företag och organisationer som har undertecknat det gemensamma brevet uppmanar till att projekt som använder kärnkraft eller vattenkraft från elnätet ska vara berättigade till stöd och regelverk för lågkoldioxidväte, även om de inte uppfyller RFNBO-kriterierna. För att vätgas ska klassas som RFNBO inom EU krävs att elektrolysörer drivs av el från förnybara energikällor som byggts inom tre år efter projektstart, inom samma budzon och under samma kalendermånad fram till 2030.
Enligt nuvarande regler behöver elektrolysörer inte enbart producera förnybar vätgas för att vara berättigade till EU-stöd, exempelvis via Europeiska vätgasbanken. Stödet begränsas dock till den andel av produktionen som uppfyller RFNBO-definitionen. Om övriga molekyler klassas som "lågkoldioxidvätgas" skulle hela produktionen av ett elektrolysprojekt kunna kvalificera för stöd.
Kärnkraft och vattenkraft som bas för grön vätgas
De företag som står bakom brevet framhåller att icke-fossila elköpsavtal (PPA) bör uppfylla tidsmässiga och geografiska kriterier, även om de inte behöver uppfylla tilläggskriteriet om extra kapacitet. Detta skulle möjliggöra att projekt kan använda kärnkraft och vattenkraft, som kan ta mer än ett decennium att utveckla, för att producera lågkoldioxidväte.
Flera av undertecknarna är kärnkraftoperatörer, inklusive EDF och Nuclearelectrica, samt branschorganisationer som Nuclear Europe, Nuclear Hydrogen Initiative och Romatom. Bland de företag som undertecknat brevet finns också elektrolysörtillverkare som McPhy och John Cockerill, ståltillverkaren ArcelorMittal, gödselföretag som Yara och FertigHy, samt fondförvaltaren Hy24 som specialiserat sig på vätgas.
Risker och utmaningar för blå vätgas
Det är oklart om förtydligandet kring icke-fossila elköpsavtal för elektrolysörer även skulle sätta gränser för vilken typ av el blå vätgasprojekt kan använda för att kvalificera som lågkoldioxid. Detta skulle potentiellt kunna påverka slutkostnaden för dessa anläggningar och skapa en mer rättvis konkurrens med elektrolytiskt framställt väte.
Blå vätgas framställs genom att fånga in koldioxidutsläpp med hjälp av koldioxidavskiljning och lagring, men energi behövs fortfarande för att driva produktionsprocesserna. Om den energin kommer från fossila bränslen eller elnätet kan det hända att utsläppen överstiger EU:s definition för lågkoldioxidvätgas, beroende på den ännu ej offentliggjorda delegerade akten.
Vätgasens framtid i Europa
Philipp Steinberg, generaldirektör för ekonomisk stabilisering, energisäkerhet, gas och vätgasinfrastruktur vid det tyska ministeriet för ekonomiska frågor och klimatåtgärder, har uttryckt osäkerhet kring om kostnaden för grön vätgas kommer att sjunka till 5 euro per kilogram inom en snar framtid. Detta belyser en av de många utmaningar som både grön och blå vätgas står inför när det gäller att uppfylla EU:s ambitiösa klimatmål.
Trots dessa utmaningar framhåller undertecknarna av det gemensamma brevet att tydlighet kring icke-fossila elköpsavtal är avgörande för att främja investeringar och utveckling inom vätgasindustrin. Genom att skapa klara regler och stödsystem för både grön och lågkoldioxidväte hoppas de kunna driva fram en snabbare övergång till hållbara energikällor.
I och med att EU närmar sig sin deadline för att fastställa reglerna kring lågkoldioxidväte, fortsätter diskussionerna om vilka energikällor som ska få stöd. Framtiden för både blå och grön vätgas hänger på de beslut som EU-kommissionen kommer att fatta under de kommande åren.
Källa: EU-kommission / Hydrogen Insight