Sverige befinner sig i ett avgörande skede av sin energiomställning. Den lokala energi- och klimatrådgivningen har under flera decennier varit ett viktigt stöd för medborgare samt små och medelstora företag. Nu föreslås stora förändringar av Energimyndigheten där den regionala nivån tas bort till förmån för en nationell rådgivning. Energikontoren Sverige befarar att detta kan minska tillgången till den lokala kompetens som krävs för att säkerställa att uppsatta energi- och klimatmål nås.
I början av september redovisade Energimyndigheten sitt regeringsuppdrag om att utveckla energi- och klimatrådgivningen. Förslaget är att dela upp rådgivningen mellan en nationell och en kommunal nivå. Detta innebär att alla 10 000–20 000 årligen inkommande rådgivningssamtal ska hanteras nationellt, vilket i praktiken skulle ta ifrån kommunernas lokala rådgivare deras huvuduppdrag. Förändringen motiveras med effektivisering och en mer jämlik rådgivning över hela landet, vilket är lovvärt, men den lokala kunskapen riskerar att gå förlorad.
Förslaget ska finansieras genom att ta bort den samordningsroll, kallad regional utvecklingsledare, som idag finns på regional nivå hos de offentligt ägda energikontoren. Denna roll har under decennier varit en viktig länk mellan den nationella strategin och de lokala rådgivarna. Energikontoren har genom sitt opartiska, icke-vinstdrivande arbete utvecklat projekt och insatser som stärker den kommunala rådgivningen. Dessutom har den regionala nivån kunnat stödja kommunerna med samordning, introduktion av nya rådgivare och kompetenshöjande insatser, något som den nationella nivån inte kan erbjuda.
Det råder djup oro över Energimyndighetens förslag. Sveriges energiomställning är för viktig för att påverkas av förändringar som riskerar att försämra effektiviteten i omställningen. I ett land som Sverige, där det finns stora skillnader i de regionala förutsättningarna, finns det en risk för att lokal expertis och närheten till behovsägarna, som är avgörande för att klara klimat- och energimålen, går förlorad. Förändringen kan sänka kvaliteten och individanpassningen i rådgivningen samt minska antalet platsbesök. Rådgivningen bidrar inte bara till att hushåll och företag minskar sin energianvändning, vilket är avgörande för att nå dessa mål, utan leder också till sänkta energikostnader, vilket kan ha stor ekonomisk betydelse i tider av stigande energipriser. Dessutom finns det en oro för att förslaget skulle kunna innebära minskad trygghet i rådgivarrollen och leda till ett kompetenstapp då lokala rådgivare väljer att lämna sina uppdrag.
Utredningen som Energimyndigheten har gjort syftar till att säkerställa att Sverige uppfyller kraven i energieffektivitetsdirektivet (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Det är givetvis viktigt att fånga upp nya EU-krav inom energi- och klimatrådgivningen, men det får inte ske på bekostnad av att kommunerna lämnas ensamma. Risken är stor att kommunerna inte kommer att kunna leva upp till EU-direktiven, eftersom möjligheten att samverka med varandra via den regionala nivån minskar. Dessutom finns det oro för att vissa kommuner inte kommer att söka stödet för energi- och klimatrådgivning, vilket skulle ge en ojämlik tillgång till rådgivning i landet.
Det är därför viktigt att beslutsfattare agerar innan det är för sent och ser till att farten och förtroendet i omställningen inte förloras. Att ta bort de regionala utvecklingsledarna och därmed hela den regionala nivån skulle underminera en av de mest framgångsrika delarna av energi- och klimatrådgivningen. Istället bör den regionala stödfunktionen förstärkas och utvecklas för att förbättra samverkan med redan befintliga resurser. Energikontoren har en utpekad roll i energiomställningen och önskar fortsätta vara en del av detta viktiga rådgivningssystem.
Sveriges energiomställning handlar inte bara om teknik och strategi – det handlar om att skapa förtroende och engagemang hos invånare och företag. Om Energimyndighetens förslag genomförs kan den närhet och det förtroende som byggts upp under årtionden förloras, ett pris som inte är värt att betala.