Under konferensen Framtidens fjärrvärme, som den 11 till 12 februari 2020 arrangeras för tionde året i rad i Stockholm av Insight Events, kommer deltagarna att ges en inblick i de senaste projekten och forskningen på marknaden från en blandad mix av aktörer i landet. Till exempel kommer Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén att berätta om fjärrvärmens roll i framtidens förnybara energisystem medan Erik Thornström från Energiföretagen Sverige upplyser om de senaste politiska omvärldsförutsättningarna för fjärrvärmen. Det kommer också att pratas om ett antal projekt med fokus på lågtempererad fjärrvärme, som ReUseHeat och COOL DH.
Text: Alarik Haglund
Motiveringen till att satsa på lågtempererad fjärrvärme är att göra det möjligt att utnyttja lågtempererade värmekällor som värme från avloppsvatten och annan restvärme, som om den kan omhändertas och användas på rätt sätt har en enorm potential. Faktum är att det i EU produceras tillräckligt mycket restvärme för att värma upp alla byggnader i hela unionen.
Trots det finns det idag bara småskaliga exempel på hur restvärme omhändertas och används på detta sätt, men EU-projektet ReUseHeat ska hjälpa till att bana väg för återvinning av restvärme i tättbebyggda områden.
Handbok för restvärmeåtervinning
Totalt deltar 16 parters från flera europeiska länder i projektet ReUseHeat, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och finansieras genom EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020. Målet med projektet, som startade i oktober 2017 och kommer att pågå i fyra år, är att skapa acceptans och efterfrågan för investeringar i restvärmeåtervinning och att främja utvecklingen av restvärmeåtervinning genom att ta fram en handbok med råd och stöd som ska underlätta för både investerare och projektledare.
Projektet fokuserar framförallt på hur man ska kunna utnyttja restvärme från datahallar, avloppsanläggningar, kylanläggningar och tunnelbanesystem för att värma upp bostadshus och kontor och handboken kommer att sammanfatta erfarenheterna från fyra demonstrationsarenor i Frankrike, Spanien och Tyskland. Dessa demonstrationsarenor visar upp tekniska och ekonomiska möjligheter för restvärmeåtervinning från en datahall i Braunschweig, avloppsreningsverk i Nice, ett kylsystem på ett sjukhus i Madrid och en tunnelbanestation i Berlin.
Växande energiförbrukning för datahallar
Energiförbrukningen för datahallar växer konstant. 2007 förbrukade datahallar i Europa totalt 56 terawattimmar per år och 2020 förväntas förbrukningen ha stigit till 104 terawattimmar per år. Större delen av den energi som förbrukas av IT-utrustningen i datahallarna omvandlas till restvärme, som måste avlägsnas för att utrustningen inte ska skadas.
I en medelstor datahall där IT-utrustningen har en effekt på 1 megawatt uppskattas 3 700 megawattimmar termisk energi släppas ut i atmosfären varje år. Detta innebär enligt ReUseHeat att ungefär 48 terawattimmar restvärme per år i framtiden skulle kunna återvinnas från datahallar i EU.
I den tyska staden Braunschweig har en ny datahall byggts i närheten av ett nybyggt energieffektivt bostadsområde med 400 hus, vilket gör staden till en utmärkt kandidat för att testa ReUseHeats värmeåtervinningssystem för datahallar.
Genom att bygga ut stadens existerande fjärrvärmenät med ett lågtempererat fjärrvärmenät ska den lokala energileverantören BS|ENERGY, som driver demonstrationsarenan, använda restvärmen från datahallen för att värma upp husen.
Värme från avloppsvatten och kylning
Något som finns i alla städer och som kan utnyttjas som värmekälla är avloppsanläggningar. Totalt uppskattas 5 procent av EU:s värmeförbrukning kunna täckas av restvärme återvunnen från avloppsanläggningar i städer med fler än 10 000 invånare. Detta motsvarar enligt ReUseHeat omkring 150 terawattimmar per år.
Demonstrationsarenan i franska Nice är en del av det internationella affärscentret Grand Arénas och ska tack vare en innovativ process för återvinning av restvärme användas för att värma upp kontor och hotell med restvärme från avloppsvatten via ett lågtempererat fjärrvärmenät.
Även byggnader som skolor, affärer och sjukhus kan utnyttjas som värmekällor eftersom de kräver någon form av kylning eller luftkonditionering året runt, bland annat i frysar i affärer eller i operationssalar på sjukhus.
Den restvärme som produceras vid kylningen kan återanvändas för uppvärmning och ReUseHeat beräknar att restvärme motsvarande upp till 10 terawattimmar per år skulle kunna återvinnas på detta vis i EU.
I demonstrationsarenan i Spanien ska restvärme från ett elektriskt kylsystem på ett sjukhus i Madrid användas för att fasa ut äldre, fossil värme.
Två flugor i en smäll
Tunnelbanetåg genererar också restvärme från sina elektriska motorer och bromsar, vilket gör att det kan bli väldigt varmt på tunnelbanestationer. Lösningen på problemet skulle kunna vara att återanvända denna värme i fjärrvärmenät.
Det finns 50 städer i EU som har tunnelbanesystem och om denna potential utnyttjas väl uppskattar ReUseHeat att mellan 6,7 och 11,2 terawattimmar restvärme per år skulle kunna återvinnas.
ReUseHeats demonstrationsarena ska genom att återvinna restvärme från en tunnelbanestation i Berlins tunnelbanesystem förbättra komforten för personal och passagerare, samtidigt som den förser Berlins tekniska universitet med värme.
Världens största lågtempererade fjärrvärmenät
I projektet COOL DH, som också finansieras av EU genom Horisont 2020-programmet, ska ett antal svenska och danska samarbetspartners utveckla, demonstrera, utvärdera och sprida tekniska lösningar för lågtempererad fjärrvärme.
En av projektets svenska samarbetspartners är energibolaget Kraftringen, som bygger världens största lågtempererade fjärrvärmenät baserat på fossilfri restenergi i den nya stadsdelen Brunnshög i Lund.
Förutom att demonstrera och utvärdera nya typer av distributionsrör, utveckla affärsmodeller och testa nya applikationer är målsättningen med Kraftringens satsning i Lund att återvinna restvärme från forskningsanläggningen MAX IV, och i framtiden även från forskningsanläggningen ESS, för att värma upp den nya stadsdelens energieffektiva bostäder och verksamheter. På så vis kan staden fortsätta att växa utan att utsläppen av växthusgaser ökar.
Dessutom kommer den återvunna restvärmen och lågtemperaturnätet att kunna utnyttjas till sådant som Kraftringen vanligtvis använder värme till idag, som till exempel att värma upp marken på hållplatser, torg och längs gång- och cykelbanor på vintern så att snöskottning och halka kan undvikas.