Vasa universitet utreder förutsättningarna för ett nytt biogasverk i finländska Österbotten. Idag produceras endast små mängder biogas i landskapet och för att omvandla gasen till flytande form krävs stora investeringar, berättar nyhetssajten Svenska Yle.
Nyligen sjösattes Wasalines nya fartyg Aurora Botnia. Den nya färjan, som ska börja trafikera mellan Vasa och Umeå nästa år, hyllades för sin miljövänlighet.
Inte minst lyfter man fram fartygets drivsystem av hybridtyp - fartyget kan köras korta sträckor på enbart el, och huvudmaskinerna går på flytande naturgas eller LNG.
Men även om fartyget, när det börjar trafikera, kommer att gå på LNG så är siktet i framtiden ännu högre ställt.
Lika väl kunde huvudmaskinerna nämligen drivas med flytande biogas, som vore ett ännu mer miljövänligt alternativ. Särskilt om gasen producerades i Vasa.
Men det finns fortfarande frågetecken kring lönsamheten med flytande biogas.
I Nurmo i Södra Österbotten, bygger man för tillfället bygger landets största biogasverk.
I Österbotten produceras idag i sammanhanget endast små mängder biogas och det skulle kräva omfattande investeringar för att omvandla gasen till flytande form. Ändå finns nu en vision om en egen och större produktion i landskapet.
På Stormossen i Korsholm produceras biogas för kollektivtrafikens bussar. Men vid Stormossen omvandlar man inte biogasen till flytande form och har heller inga planer på att starta upp en sådan verksamhet under de närmaste åren.
Den nya Kvarkenfärjan skulle dessutom behöva omkring tio gånger så mycket biogas som man producerar idag.
- För att göra det lönsamt borde vi bygga en enorm anläggning, säger Aimo Latvala som är vd på Stormossen, till nyhetssajten Svenska Yle.
Vid Vasa universitet inleddes i våras ett forskningsprojekt där man utreder vilka möjligheter som finns att börja utnyttja mer biogas i Österbotten.
Som en del av projektet tittar man specifikt på om det i landskapet finns förutsättningar för egen produktion av biogas i flytande form.
- Vi strävar till att föra samman olika aktörer och hitta nya användningsområden för biogasen. Då kunde såväl utbud som efterfrågan öka. Vi försöker också ta fram den typ av information som företagen behöver för att kunna fatta investeringsbeslut, säger Kirsi Spoof-Tuomi som leder forskningsprojektet, till Svenska Yle.
Spoof-Tuomi beräknar att den nya Kvarkenfärjans behov av flytande biogas skulle ligga på omkring 4 000 ton per år. Det motsvarar all biogas som produceras i Österbotten för närvarande, om såväl Stormossen som Jeppo Biogas i Nykarleby skulle omvandla den gas de producerar till flytande form.
