I ett uttalande i SVT hävdade Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar nyligen att kärnkraft är mycket dyrare än vindkraft. Bland annat påstår han att elen från den nya finska reaktorn Olkiluoto 3 blir tre till fyra gånger så dyr som el från vindkraft och att den franska reaktorn Flamanville 3 jämfört med vindkraft kommer att ge ett hela sju gånger så högt elpris. I en intervju med Nordisk Energi bemöter Jan Blomgren energiministerns påståenden och gör klart att ny kärnkraft inte gör att elpriset blir högre. Han menar till och med att både Olkiluoto 3 och Flamanville 3 skulle kunna bidra till att elpriset sänks.
Av Alarik Haglund
J an Blomgren är professor i tillämpad kärnfysik och har bland annat jobbat på Vattenfall med att samordna kompetens inom kärnkraft. För nästan tio år sedan grundade han konsultföretaget INBEx (Institute for Nuclear Business Excellence) och nyligen gav han ut boken Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning.
Prissättning
För att bemöta energiministerns uttalande börjar Jan Blomgren med att beskriva hur det fungerar när priset på el sätts.
– Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool sätts genom att de som vill sälja el skickar in hemliga bud, som talar om hur mycket el de kan producera beroende på vad priset blir, samtidigt som de som vill köpa el gör samma sak, för att tala om hur mycket el de vill köpa beroende på vad priset blir. Det pris där utbud och efterfrågan är i balans blir elpriset. Detta gör man varje dag och man gör det på timsbasis, vilket betyder att man lägger ett bud för varje timme under det kommande dygnet, förklarar Jan Blomgren.
Han poängterar därför att en högre produktionskostnad för en enskild anläggning inte behöver betyda att elen blir dyrare för konsumenterna.
– Om man har en elproduktion som räcker till för att täcka behovet till ett visst pris och någon bygger en svindyr produktionsanläggning, så att de måste ha jättemycket betalt för att det ska gå runt, kommer de antingen inte att få sälja någon el eller så kommer de att vara tvungna att sälja med förlust, säger Jan Blomgren.
Med andra ord menar han att elpriset inte påverkas, oavsett hur mycket dyr elproduktion som byggs, om inte så mycket billig produktion läggs ner att det blir den dyra produktionen som sätter priset. Detta gäller så väl i Norden som i Frankrike, där reaktorn Flamanville 3 byggs.
Minskar efterfrågan
När det gäller den nya stora reaktorn Olkiluoto 3 i Finland påpekar Jan Blomgren dessutom att elen från reaktorn inte säljs på Nord Pool.
– Företaget TVO, som äger reaktorn, producerar el till sina delägare till självkostnadspris. Delägarna är elanvändare som pappersbruk, stålverk och kommunala elbolag och för varje procent de äger i TVO betalar de en procent av kostnaden för att köra produktionsanläggningen och får en procent av elen, berättar Jan Blomgren.
Det betyder att anläggningen per definition aldrig går med vare sig med vinst eller förlust och för delägarna är det enligt Jan Blomgren ett sätt att säkra sitt elpris mot till exempel prischocker.
– De gör sig oberoende av marknaden och vet att de bara betalar vad det kostar att producera elen, kommenterar Jan Blomgren. Eftersom delägarna får el som de slipper köpa på Nord Pool understryker han också att Olkiluoto 3 kommer att medföra att inköpsbehovet minskar med 1,6 gigawatt. – Om efterfrågan minskar betyder det i sin tur att priset på Nord Pool sjunker, konstaterar Jan Blomgren.
Han talar dessutom om att man i Finland tillämpar den så kallade Mankala-principen, som innebär att den som producerar el och använder den för eget bruk förutom att de får elen till självkostnadspris även får göra skatteavdrag för värdet av vad det hade kostat att köpa elen på marknaden.
– Med de elpriser vi har nu är det radikalt mycket billigare att få elen från Olkiluoto 3 än att köpa den på Nord Pool. Det gör att ägarna kommer att försöka köra reaktorn så nära 100 procent av tiden som möjligt. När reaktorn står stilla betyder det nämligen att man både måste köpa dyrare el på marknaden och att man förlorar skatterabatten. Det är ett av skälen till att finsk kärnkraft har högre tillgänglighetssiffror än svensk kärnkraft, säger Jan Blomgren.
Foto: Kraftakademin
Hjälper till att sänka elpriset
Jan Blomgren understryker även att det är viktigt att komma ihåg att de bud som läggs av de som säljer el på marknaden inte är baserade på den totala kostnaden för att köra en produktionsanläggning räknat över hela anläggningens livstid.
– De bud som producenterna lägger är baserade på deras rörliga driftskostnader. Om man antar att det till exempel kostar 20 öre per kilowattimme att köra Flamanville 3 kommer ägaren EDF att lägga ett bud på 20 öre per kilowattimme. Om elpriset sedan blir 25 öre per kilowattimme täcker det inte alla kostnader, men det täcker de rörliga driftskostnaderna på 20 öre per kilowattimme och de 5 öre per kilowattimme som blir över hjälper till att täcka räntekostnader och annat, förklarar Jan Blomgren.
Med andra ord menar han att det så länge kostnaden för att köra anläggningen täcks är bättre att köra den än att inte köra den, eftersom man då täcker åtminstone en del av de kostnader, som ränta, som man har oavsett om man kör anläggningen eller inte.
– Eftersom producenternas bud ligger i nivå med den rörliga driftskostnaden blir de för ett nybyggt kärnkraftverk någonstans mellan 20 och 30 öre per kilowattimme, säger Jan Blomgren.
I Frankrike anser han därför att Flamanville 3 kommer att hjälpa till att sänka elpriset för kunderna, eftersom det som sätter priset i Frankrike idag är de skyhöga kostnaderna för att köpa den gas som krävs för att få elen att räcka till i slutändan.
Jan Blomgren håller med om att de rörliga driftskostnaderna är lägre för vindkraft än för kärnkraft, men han menar också att Khashayar Farmanbar när han hävdar att kärnkraft är mycket dyrare än vindkraft räknar på optimala situationer, det vill säga när vinden blåser.
– Vinden blåser med optimal styrka bara någonstans runt en fjärdedel av tiden. Det betyder att resten av tiden kan kärnkraftverken tjäna pengar medan vindkraftverken har låg produktion. Den delen av kalkylen finns inte med i hans resonemang, betonar Jan Blomgren.