Vindkraftverk med långa rotorblad ger en högre elproduktion och jämfört med vindkraftverk med kortare rotorblad krävs det därför färre vindkraftverk för att producera samma mängd elektricitet. De långa rotorbladen medför även utmaningar, men när danska Eurowind Energy byggde sin första svenska vindpark slog de på stort och projektet är den första landbaserade vindparken som använder sig av vindkraftverk med rotorblad som är hela 85 meter långa.
Företaget satsar dessutom på att exportera sitt koncept med storskaliga energicenter, som nu håller på att lanseras i Danmark.
Text: Alarik Haglund
De nya vindkraftverk som byggs blir hela tiden större och rotorbladens längd i förhållande till vindkraftverkens tornhöjd ökar också för varje år som går. Sedan år 2000 har den genomsnittliga längden hos rotorbladen för vindkraftverk på land därför blivit mer än dubbelt så lång och den var 2021 uppe i cirka 60 meter.
Denna utveckling beror på att ett vindkraftverk med längre rotorblad producerar mer elektricitet än ett vindkraftverk med kortare rotorblad, tack vare att rotorbladen täcker en större yta och därmed fångar upp mer av den tillgängliga vinden. Faktum är att dubbelt så långa rotorblad ger en hela fyra gånger så hög elproduktion.
Samtidigt är långa rotorblad utmanande att transportera och installera, eftersom de inte kan vikas eller böjas. Eftersom längre rotorblad inte snurrar lika många varv per minut som kortare rotorblad är hastigheten hos rotorbladens spetsar i stort sett den samma oavsett rotorbladens längd, men i vissa fall kan spetsarnas maximala hastighet ändå vara något högre för vindkraftverk med långa rotorblad. Det kan leda till ökat slitage på rotorbladen till följd av erosion.
Vindpark Knöstad, som invigdes i oktober 2022, består av åtta vindkraftverk med en tornhöjd på 115 meter och rekordlånga rotorblad på 85 meter, vilket ger en total rotordiameter på 170 meter.
Först i världen
Vindpark Knöstad är belägen på Valneklinten, som är Säffle kommuns högsta punkt, och är byggd av det danska företaget Eurowind Energy, som 2016 öppnade kontor i Sverige.
- Knöstad är den första vindparken som Eurowind bygger och driftsätter i Sverige. Det är en milstolpe för oss i det svenska teamet och ger en försmak av vår framtida utveckling, säger projektledaren Klas Lomberg, som också är Eurowind Energys Sverigechef.
De åtta vindkraftverken som ingår i vindpark Knöstad är tillverkade av Siemens Gamesa och är av typen SG170, med en effekt på 6,2 megawatt. Totalt beräknas vindparkens årliga elproduktionen att uppgå till cirka 130 gigawattimmar, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för drygt 26 000 villor.
- Vindkraftverken tillhör Siemens Gamesas senaste plattform. Det finns två olika modeller, som heter SG155, med en rotordiameter på 155 meter, och SG170, med en rotordiameter på 170 meter, beskriver Klas Lomberg.
Han talar också om att modellen SG170:s rotorblad på 85 meter är de längsta rotorbladen som idag finns kommersiellt tillgängliga för landbaserade vindkraftverk och att vindpark Knöstad är den första vindparken i världen med vindkraftverk av det här slaget.
- Siemens Gamesa har haft ett par pilotprojekt och byggt några enstaka vindkraftverk av typen SG170, men Knöstad är den första vindparken som använder de här vindkraftverken, förklarar Klas Lomberg.
för vindpark Knöstad och Eurowind Energys Sver-igechef, menar att vindpark Knöstad, som är den första vindparken som Eurowind Energy bygger och driftsätter i Sverige, ger en försmak av företagets framtida utveckling.
Foto: Eurowind Energy
Bäst lämpade
Då vindpark Knöstad invigdes den 25 oktober 2022 berättar Klas Lomberg att de förutom att de bjudit in allmänheten, markägarna och alla som varit involverade i projektet bland annat gästades av Prins Carl Philip, eftersom han är hertig av Värmland, Värmlands landshövding Georg Andrén och kommunstyrelsens ordförande i Säffle kommun Dag Rogne.
- Driftsättningsfasen är nu i full gång, med testkörning av alla vindkraftverken, och den officiella överlämningen mellan Siemens Gamesa och Eurowind Energy kommer att ske i december 2022, säger Klas Lomberg.
Han påpekar att de på Eurowind Energy har ett bra samarbete med både Siemens Gamesa och Vestas, men att de när det gällde vindpark Knöstad kom fram till att det var vindkraftverken av typen SG170 från Siemens Gamesa som lämpade sig bäst för de aktuella vindförhållandena.
- Fördelen med de längre rotorbladen är att man får en större svepyta, vilket är den viktigaste faktorn när det gäller att få så hög elproduktion som möjligt från vindkraftverken, förklarar Klas Lomberg.
Lämpligt läge
Rotorbladen till vindkraftverken i vindpark Knöstad, som levererades till Uddevalla hamn i februari 2022, transporterades den sista biten med hjälp av ett specialdesignat fordon och för att undvika annan trafik i så stor utsträckning som möjligt skedde transporterna främst nattetid. Trots rotorbladens längd anser Klas Lomberg emellertid att transporterna fungerade väldigt bra.
- Vindparken ligger väldigt lämpligt i direkt anslutning till E18. Om man däremot bygger projekt på mer svåråtkomliga platser, längre från de stora vägarna, är det klart att det blir mer utmanande ju längre rotorbladen är, kommenterar Klas Lomberg.
Han påpekar också att rotorbladens längd gjorde att det under tiden de byggdes krävdes större kranytor i anslutning till vindkraftverken.
30 meter över marken
Eftersom spetsarna på vindkraftverkens rotorblad som lägst befinner sig bara 30 meter ovanför marken talar Klas Lomberg dessutom om att de för att kunna använda dem i det här projektet var tvungna att fråga sig om rotorbladen kunde gå ner så lågt i skogsmiljö.
- Vi kom fram till att det inte var några problem, varken tekniskt eller produktionsmässigt, säger Klas Lomberg och tillägger att de även när det gäller påverkan på vindkraftverken och deras livslängd kunde konstatera att det fungerar bra.
Han tror inte heller att slitaget kommer att öka på grund av hastigheten hos rotorbladens spetsar eftersom rotorbladens varvtal är så pass mycket lägre än för vindkraftverk med kortare rotorblad att det inte blir någon skillnad i spetsarnas hastighet. Tvärtom understryker han att vindkraftverkens tekniska livslängd trots att rotorbladen blir längre hela tiden ökar.
- Varje gång leverantörerna kommer med nya plattformar har de förbättrat vindkraftverkens hållbarhet och de är nu uppe i en teknisk livslängd på någonstans mellan 30 och 35 år, medan den tekniska livslängden om man går tillbaka 10 år i tiden kanske bara låg på runt 25 år, avslutar Klas Lomberg.
Energicenter på export
I Danmark har Eurowind Energy redan byggt ett flertal hybridparker med både vindkraft och solceller. De planerar nu att under de närmaste åren uppgradera dessa för att skapa fem stora landbaserade energicenter med en sammanlagd produktionskapacitet på 2,5 gigawatt elektricitet. Förutom grön elproduktion med hjälp av vindkraft och solceller ska alla Eurowind Energys energicenter även utnyttja såväl batterier som teknik för så kallad Power-to-X, i form av produktion av vätgas genom elektrolys. De arbetar dessutom med att inkludera både vätgasraffinering och produktion av biogas i sina energicenter.
- Det finns ett stort behov av mer närproducerad biogas i kombination med grön elproduktion. Vår utgångspunkt är alltid den gröna elektriciteten. Mer biogas kommer emellertid att bidra till att fasa ut användningen av rysk gas och naturgas från Nordsjön, säger Eurowind Energys vd Jens Rasmussen.
I förlängningen räknar Eurowind Energy med att kunna exportera konceptet med energicenter till Sverige och andra länder där de är aktiva.
- Vårt koncept med stora energicenter kan exporteras. Vi är aktiva på 14 andra europeiska marknader och när det gäller de flesta av dessa marknader kommer vi att kunna överföra idén om energicenter med mycket begränsade modifieringar, menar Jens Rasmussen.