Uppsala universitet deltar i projekt för att förkorta kärnavfalls radioaktivitet

Maja Olvegard. Foto: Märta Gross Hulth

Uppsala universitet är en del av ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall. Belgiska forskare arbetar på att utveckla en anläggning för att omvandla långlivat radioaktivt bränsle till kortlivat, och de får nu hjälp av FREIA-laboratoriet vid Uppsala universitet.

FREIA-laboratoriet har ingått ett avtal med ett belgiskt kärnforskningsinstitut om att testa utrustning till en partikelaccelerator i Belgien. Målet är att skapa en anläggning som kan visa hur uttjänt kärnbränsle kan omvandlas till ett kortlivat radioaktivt avfall.

– Långlivad radioaktivitet kan pågå i upp till 300 000 år, och med hjälp av transmutation kan avfallsvolymen minskas betydligt, så att bakgrundsnivån uppnås efter cirka 300 år, förklarar Maja Olvegård, avdelningsföreståndare för FREIA-laboratoriet och forskare inom acceleratorfysik.

Den belgiska anläggningen, MYRRHA, kommer att bli en av världens första multifunktionella forskningsreaktorer som drivs av en partikelaccelerator. Syftet är att minska den långlivade radioaktiviteten, vilket skulle kunna påverka förutsättningarna för exempelvis slutförvaret i Forsmark.

– Omvandlingen gör inte långtidsförvaring överflödig, men den minskar riskerna eftersom mängden radioaktivt material minskar, särskilt de mest långlivade isotoperna, säger Maja Olvegård.

Partikelacceleratorn fungerar dessutom som en av- och påknapp, vilket innebär att en härdsmälta inte kan inträffa i reaktorn.

Maja Olvegårds team på cirka 20 personer har fått uppdraget tack vare sin erfarenhet av att bygga en testanläggning för liknande tester på en annan accelerator. Anläggningen, där utrustningen kyls till -271 grader för att bli supraledande, kan hantera starka elektromagnetiska fält som behövs för att accelerera partiklar utan energiförlust. Utrustningen ska testas i olika steg för att säkerställa att den fungerar innan den skickas vidare.

– Vi är ett av få laboratorier i Europa som kan göra den här typen av tester. Det är ett gott betyg för vårt arbete och visar att vi kan fortsätta bidra till acceleratorbaserade forskningsanläggningar, säger Maja Olvegård.