Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik kommer att öka dramatiskt de närmaste åren. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp? Betydande mängder resurser lämnar Europa i form av avfall och skrot, som potentiellt går att återvinna. För att få en bättre överblick har IVL inom samarbetet SMED tagit fram ett förslag på kartläggningssystem för kritiska råmaterialflöden i samhället.
– I dagsläget saknas i stor utsträckning information om var och i vilka mängder olika kritiska råmaterial finns i den svenska teknosfären samt när dessa skulle kunna bli tillgängliga för att eventuellt kunna återvinnas, säger Christian Junestedt, forskare kritiska råmaterial på IVL Svenska Miljöinstitutet.
De klimatvänliga energiteknikerna – vindkraftverk, solceller och elfordonsbatterier – kommer att kräva mycket stora mängder av både basmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Europeiska kommissionen ser vart tredje år över vilka ämnen som är av avgörande betydelse för EU:s inre marknad och den gröna omställningen. Gemensamt är att ämnena både är av stor ekonomisk betydelse och att EU:s tillgång till ämnena är begränsad eller sårbar.
– Därför är det viktigt att flöden av kritiska råmaterial så snart som möjligt, och i så stor utsträckning som möjligt, blir mer cirkulära. Enligt Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi ska primära råmaterial så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden, säger Erik Lindblom, projektledare på IVL.
Gamla avfallsdeponier från gruvbrytning åter intressanta
Den växande efterfrågan på metaller har också gjort att gamla avfallsdeponier från tidigare gruvbrytning och anrikning återigen är intressanta på grund av sitt innehåll. Återvinning av sådant avfall, så kallade sekundära resurser, kan vara ett komplement till produktion från primär brytning i gruvor och vara en viktig pusselbit i omställningen till en cirkulär ekonomi.
I ett nyligen slutfört regeringsuppdrag har SGU och Naturvårdsverket undersökt förutsättningar för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära flöden.
Som en del av uppdraget har IVL och Statistikmyndigheten SCB inom samarbetet SMED, Svenska Miljöemissionsdata, tagit fram ett förslag på ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råmaterialflöden i samhället. Systemet fokuserar på var olika material finns, i vilka mängder dessa förekommer samt var i livscykeln (teknosfären) dessa befinner sig och när dessa kan bli tillgängliga för att återanvändas eller återvinnas.
– Det är ett förslag på ett kartläggningsverktyg för att öka cirkulariteten i samhället. För att kunna använda sekundära råmaterialresurser på ett strukturerat och tillförlitligt sätt behöver vi samla in data som idag finns på olika håll och bygga upp ett system som visar hur mycket råmaterial som finns tillgängligt att arbeta med, säger Erik Lindblom.
Kartläggningsverktyget skulle också kunna dra nytta av den information som kommer att finnas i så kallade digitala produktpass, som EU föreslår ska införas. Ett av huvudsyftena med passen är att ge en ökad spårbarhet om vad de produkter som sätts på EU:s marknad innehåller och hur de kan återanvändas och återvinnas. De första digitala produktpassen förväntas finnas på plats tidigast år 2025.
Naturvårdsverket föreslår som en fortsättning ett nytt uppdrag att vidare utreda samt genomföra ett koncepttest av ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska metaller och mineral för att på sikt kunna skapa säkrare dataunderlag.