Vasamuseet räknas idag som ett av Sveriges största turistmål och har därmed också väldigt stor betydelse för framför allt Stockholms intäkter. Vasamuseet visar resterna av Vasaskeppet som oplanerat sjönk år 1628, redan vid sin första segling i Stockholms ström, inte långt efter utsegling. Skeppet var ett projekt av ingen mindre än Gustav II Adolf, men där ritningarna inte var särskilt genomtänkta och därmed till stor del bidrog till dess kapsejsning.
Även fast många som var involverade i bygget av Vasa kanske helst vill glömma kantringen av detta storslagna skepp, är Vasaskeppet idag världsberömt och lockar många miljoner personer till museet varje år. Att det felaktiga byggandet av skeppet har bidragit till ökad turism är det därmed ingen tvekan om.
Om man planerar in ett besök till huvudstaden Stockholm är Vasamuseet därmed ett måste att boka in. För övernattning i staden har man också mängder av olika alternativ av boenden som man kan hyra. Flera jämförelsesidor kan brukas som användbar källa, för att enkelt kunna se vilket boende som är det absolut bästa valet under sin vistelse.
Bortglömt skepp som idag är världsberömt
Byggandet av Vasa påbörjades år 1625 och var ett skrytbygge som beordrades av Gustav II Adolf. Skeppet byggdes under tre års tid där Hollands berömda skeppsbyggare Hendrik Hybertsson fick uppdraget att rita detta idag berömda skepp.
Däremot blev inte skeppet berömt för sin påkostade design och prålighet. Skeppsbyggaren ville slå på stort och därmed tog man inte alla praktiska aspekter och funktioner i åtanke. Istället lade man fullt fokus på att bygga skeppet för att ge ett lyxigt helhetsintryck och istället för att ta fram mått som skulle innebära att skeppet kunde segla som planerat, satsade man alltför mycket på egenskaper som skulle göra bygget imponerande.
Under sin jungfrufärd den 10 augusti 1628 fick man därmed under utseglingen se skeppet kantra precis utanför hamn. Där låg skeppet sedan bortglömt under 333 år, tills det slutligen bogserades i ett överraskande välbevarat skick.
Varför kantrade Vasaskeppet?
Men hur kommer det sig egentligen att detta påkostade bygge inte kunde fortsätta segla utan istället sjönk under sin allra första tur. Det var inte bara de felaktiga proportionerna och ritningarna som ställde till det och som gjorde Vasa lite för tung. Kanonportarna som var öppna för att kunna skjuta salut innebar att rejält med vatten började forsa in genom portarna efter att en stark vind fick fartyget att kantra.
Den 24 april 1961, 333 år efter att skeppet kapsejsat i Stockholms ström påbörjade man bogseringen av skeppet in till Beckholmen där arkeologer sedan påbörjade undersökningen av skeppet. Man upptäckte tidigt att Vasa var i ett väldigt gott skick, trots att det legat i vatten under en längre tid och man tror att detta till stor del beror på att skeppet legat så pass nära hamnen och därmed inte utsätts för samma påfrestningar som om skeppet hamnat djupare under havsytan.
Från Vasavarvet till Galärvarvet
Till stadens invånares stora förtjusning, var det också öppet för allmänheten att bevittna när skeppet bogserades och anlades vid kajen. Efter detta infördes en provisorisk anläggning där man kunde förvara skeppet, nämligen Wasavarvet. Den 30 november 1961 invigdes Vasavarvet för allmänheten att kunna beskåda skeppet på ett närmare plan, vilket också detta visade sig bli väldigt välbesökt och lockade en hel del turister redan då.
Permanent förvaring av Vasa
Däremot fortsatte man att leta efter ett mer permanent tillhåll för skeppet att kunna ställas ut i. 1971 förflyttades skeppet till Galärvarvet, där det idag förvaras och där man efter en rejäl utbyggnad har möjlighet att visa Vasaskeppet i detalj och där besökare har möjlighet att lära sig mer om skeppet, bygget och hur det välbevarade skeppet idag ser ut. Det slutliga Vasamuseet invigdes den 15 juni 1990 och har vid flera tillfällen slagit publikrekord. Den högsta mätningen från 2019 visade att hela 40 miljoner besökare hade skådat Vasaskeppet.
Vasamuseets betydelse för Stockholms turism
Trots att många anser Vasa som ett påkostat fiasko, så kan man heller inte förneka att skeppet idag genererar en väldigt hög inkomst till Stockholm och även bidrar till en ökad turism. I runda slängar så har Stockholms totala turism ett exportvärde på hela 57 miljarder svenska kronor årligen.
Men till detta är det såklart inte bara Vasamuseet som bidrar till att locka turister till huvudstaden. Efter en dag i museet kan man även besöka mängder av butiker på Drottninggatan, promenera omkring i vackra Gamla Stan, ta färjan ut till Skansen eller Gröna Lund och som passar perfekt om man reser med barn. Men Stockholm har också mängder av vackra naturupplevelser att bevittna och i Stockholms skärgård flockas många badsugna turister under sommarmånaderna för att ta sig ett svalkande dopp.
Så att Stockholm är ett populärt resmål är det ingen tvekan om. För historieälskare är Vasamuseet ett måste att besöka!