Efter att ha läst Vaclav Smils mästerliga verk ”Energy and Civilization – A History”1 blir man fundersam kring detta med energi. Mänsklighetens historia handlar till väldigt stor del om olika sätt att skapa, överföra och använda energi i olika former. De enklaste formerna handlar om hävstänger och olika handverktyg. Lite mer avancerat blir det när man lär sig att omforma strömmande vatten till att driva kvarnhjul och så vidare, men kortfattat kan man säga att tillgången till energi har styrt mänsklighetens framsteg i alla tider.
I tusentals år stod människan och stampade mer eller mindre på samma fläck, marken brukades med muskelkraften av människor och djur. Värme fick man från skogens träd. Människors liv på 1600-talet var inte mycket annorlunda än på 1200-talet. De flesta hade det eländigt, sjukdomar och svält medförde hög barnadödlighet och genomsnittlig livslängd var kort.
På 1700-talet började det emellertid hända saker, man uppfann ångmaskinen som med hjälp av framför allt stenkol kunde generera hög effekt under lång tid, vilket medförde såväl snabba transporter av stora laster som en ökad maskinell tillverkning av en mängd varor. I skolböckerna kallas detta den industriella revolutionen. Kanske borde vi i stället kalla det en energirevolution. Därefter kom den storskaliga vattenkraften och elektrifieringen, oljan drev våra fordon.
Vårt nuvarande samhälle präglas av energianvändning. Vi tankar eller laddar våra bilar, våra mobiltelefoner använder energi, våra hus är uppvärmda och bekväma, tvättmaskinen har avlastat framför allt kvinnor, mat finns i överflöd på ICA och Coop, vartenda hushåll har tillgång till kyl och frys vilket har minskat matsvinnet. Listan kan göras lång, men om man tänker efter så tränger energi in i allt vi gör. Energi är allt, utan energi skulle det moderna samhället inte existera. Den minimala ansträngning som idag behövs för att tillfredsställa de grundläggande behoven har gett utrymme för en mängd aktiviteter: teknisk utveckling, sjukvård, kultur för att bara nämna ett fåtal. Energi har blivit lika viktigt som vattnet vi dricker och luften vi andas.
Funderingarna fortsätter, man frågar sig till exempel hur det står till med förståelsen för dessa samband hos politiker och andra makthavare, i journalistkåren och hos vanliga människor. Den som har bekanta i Sydafrika har nog hört hur svårt livet blir när man drabbas av flera timmar långa strömavbrott flera gånger om dagen, men det är ju långt borta…
Ett av dagens stora problem är inflation. Eftersom energi är en insatsvara för allt i industrin, offentlig sektor, jordbruket och allt möjligt annat är de föreslagna skattesänkningarna på drivmedel välkomna. Det kommer att avlasta den svenska ekonomins alla aktörer, inklusive hushållen. Däremot är det obegripligt att regeringen inte tycks vilja sänka punktskatterna på el.
Som denna publikation har skrivit om tidigare, har forskning visat att en enprocentig ökning av elpriserna leder till en minskning av antalet anställda i den tillverkande industrisektorn om 0.3% och en minskning av investeringar om 0.55%. Det här låter kanske inte mycket, men sammantaget med alla andra, mer indirekta effekter är låga elpriser också ett medel för att hålla arbetslösheten nere.
Av Sven Olof Andersson Hederoth