Att främja klimatnytta, stärka konkurrenskraften inom näringslivet och öka försörjningstryggheten är centrala mål för Sverige. Övergången till en fossilfri ekonomi öppnar upp betydande möjligheter för landet. Energimyndigheten presenterar fem rapporter som utgör underlag för hållbara beslut och en framgångsrik omställning.
Elektrifiering av samhället är en väsentlig del av energiomställningen och utgör en förutsättning för att Sverige ska nå sitt mål om nettonollutsläpp. Samtidigt genererar detta tillväxt och skapar nya arbetstillfällen i olika sektorer och branscher.
Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten, betonar vikten av att hantera klimatutmaningarna på ett sätt som främjar ett smart, konkurrenskraftigt, rättvist och resurseffektivt samhälle. De presenterade beslutsunderlagen utgör nycklar för en framgångsrik omställning som bevarar Sveriges starka position och konkurrenskraft.
Förslag för ett robust energisystem utan fossila utsläpp Utbyggnaden av elproduktion möjliggör nya etableringar och omställning inom industri och transport. Eftersom efterfrågan på el förväntas öka de närmaste åren krävs en utbyggnad av elproduktionen med 100–250 TWh under de kommande 25 åren för att möta behoven.
En grundläggande förutsättning för omställningen är fastställandet av långsiktiga spelregler och marknadsvillkor. Prissättning av nyttor och kostnader för produktion och användning av energi är avgörande.
Effektiv och flexibel energianvändning möjliggör en snabbare och mer kostnadseffektiv omställning samt minskar behovet av ny elproduktion och nätutbyggnad. Stor potential finns för energieffektivisering och ökad flexibilitet i alla sektorer.
Maria Westrin, chef för enheten energimarknader, påpekar att det finns möjlighet till lönsamma tekniska energieffektiviseringsåtgärder om 20–25 TWh el fram till 2030, med ytterligare potential om man inkluderar beteendeförändringar och andra samhällsekonomiskt effektiva åtgärder.
Fjärr- och kraftvärme kommer att fortsätta spela en viktig roll i energisystemet genom lokal, planerbar och reglerbar värme- och elproduktion vid hög efterfrågan.
För att öka försörjningstryggheten förespråkar Energimyndigheten ett statligt ansvar för utveckling av bränsleberedskap, inklusive beredskapslager och ökad produktionskapacitet av inhemska bränslen.
För att minska koldioxidutsläppen från förbränning av plast i fjärr- och kraftvärme föreslår Energimyndigheten ett utökat producentansvar för de som introducerar plast på marknaden. Detta kan bidra till finansiering av koldioxidinfångning, -lagring och -användning (CCS och CCU), sortering samt andra åtgärder för att minska utsläppen.
Om utredningarna
Myndighetsgemensam uppföljning av elektrifieringen
- Efterfrågan på el bedöms kunna öka från 142 TWh 2021 till ett spann på mellan 160–210 TWh till 2030 och mellan 200–340 TWh till 2045. För att möta den ökande efterfrågan och ersätta befintlig produktion som når sin livslängd behöver det tillkomma 100–250 TWh elproduktion de närmsta 25 åren.
Effektivare användning av energi, effekt och resurser
- Det finns en potential för att minska elanvändningen genom tekniska och lönsamma åtgärder för energieffektivisering som uppskattas till 20–25 TWh el i ett 2030-perspektiv. Ytterligare potential finns genom bland annat beteendeförändringar.
Förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi
- För en ökad försörjningstrygghet föreslår Energimyndigheten ett statligt ansvar för en utvecklad bränsleberedskap bestående av beredskapslager och ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen.
Styrmedel för CCS och CCU
- Energimyndigheten föreslår ett utökat producentansvar i form av ett plastansvar. Det innebär att den som sätter fossil plast på marknaden finansierar utsortering, CCS/CCU eller andra åtgärder för att kolet inte ska släppas ut i atmosfären. Därutöver föreslår myndigheten ett antal mindre justeringar i befintliga styrmedel för att underlätta för CCS och CCU.
Främja ett flexibelt elsystem
- Med en ny metod har kommande behov av flexibilitet och bidrag från flexibilitetsresurser analyserats fram till vintern 2030/2031, och för att möta det ökande behovet föreslår Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Swedac gemensamt 42 åtgärder inom fem viktiga delområden, bland annat hur industrin kan bidra med mer flexibilitet.
Källa: Energimyndigheten