Under en lång period har vi vant oss vid en stabil prisutveckling för fjärrvärme, med årliga prisökningar på endast några procent. Men 2022 förändrades detta, och priserna började stiga mer kraftigt än tidigare. Denna förändring beror på de stora kostnadsökningar som drabbat fjärrvärmeföretagen som en följd av det oroliga omvärldsläget.
Under det senaste decenniet har fjärrvärmepriserna i genomsnitt ökat med cirka 0,5–2 procent per år, förutom under de senaste två åren, då priserna har stigit med i genomsnitt 7,8 respektive 15,6 procent. (För medlemmar i Prisdialogen höjdes priserna med 5 respektive 10 procent under 2023 och 2024.)
– Fjärrvärme har varit och är fortfarande en stabil uppvärmningslösning med hög leveranssäkerhet och en stabil prisutveckling i jämförelse med alternativa uppvärmningsmetoder, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor inom fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen Sverige.
Diagrammet nedan visar tydligt skillnaden i utvecklingen av fjärrvärmepriserna under de senaste två åren jämfört med tidigare år.
Ökade kostnader på grund av omvärldsläget
Trots stora påfrestningar har fjärrvärmeföretagen lyckats upprätthålla stabila leveranser till sina kunder. Dessa påfrestningar inkluderar den turbulens som råder i omvärlden med ett osäkert geopolitiskt läge, ökade kostnader och hög inflation. Rysslands invasion av Ukraina har kraftigt begränsat tillgången på biobränslen från Ryssland, Ukraina och Belarus, vilket har drivit upp priserna på biobränslen i hela Europa. Dessutom har omställningen bort från fossila bränslen i Europa ökat efterfrågan på biobränslen. I Sverige används främst inhemskt biobränsle, men många grannländer som tidigare importerade från Ryssland, Ukraina och Belarus har nu vänd sig till Sverige, vilket ökar konkurrensen om dessa bränslen och driver upp priserna även här.
Biobränslet som fjärrvärmeföretagen använder består av restprodukter från andra verksamheter, såsom grenar och toppar (s.k. GROT) från avverkning samt rester från sågverken, som spån och bark. Den försämrade byggkonjunkturen har minskat efterfrågan på sågade trävaror, vilket i sin tur lett till färre restprodukter från sågverken och mindre avverkning i skogen, vilket begränsar tillgången på GROT.
Kostnaderna för många insatsvaror, såsom komponenter och stålrör, har också ökat. Vissa företag har dessutom förlorat en del industriell spillvärme, vilket innebär att de tvingas använda dyrare bränslen, vilket påverkar kundpriserna. Även personalkostnaderna har stigit de senaste åren.
Prishöjningarna hålls nere av fjärrvärmeföretagen
En nyligen publicerad rapport från Energimyndigheten om Fjärrvärmenämnden visar att prishöjningarna på biobränsle överstiger de höjningar som görs på fjärrvärme, vilket tyder på att fjärrvärmeföretagen generellt har varit återhållsamma med sina prishöjningar. Daniel Lundqvist förklarar:
– Kundpriserna har överlag inte ökat i takt med de betydande kostnadsökningarna, och många fjärrvärmeföretag har varit måttliga. Statistiken från Energimyndigheten visar att priserna på skogsflis har ökat med drygt 80 procent och på returträ med cirka 160 procent sedan januari 2022. Bränslekostnaderna är ofta den största kostnadsposten för produktion av fjärrvärme, vilket står för ungefär hälften av produktionskostnaderna. Fjärrvärmeföretagen har därför fungerat som en krockkudde för kunderna. Eftersom priserna på fjärrvärme justeras endast en gång per år, ger det en stabilitet för kunderna som är svår att hitta på andra energimarknader. Vi har dock stor förståelse för att prishöjningarna kan bli kännbara för många kunder.
Fjärrvärme i jämförelse med andra uppvärmningsformer
Konkurrensen på värmemarknaden har blivit tuffare, men kostnaderna för att investera i och driva värmepumpar har också ökat. Energimarknadsinspektionen har konstaterat att fjärrvärme är den mest kostnadseffektiva uppvärmningsmetoden för flerbostadshus i hela landet.
Framtida priser
Att förutspå priserna för de kommande åren är svårt med den osäkerhet som råder. Företagen som deltar i Prisdialogen har gjort prognoser som tyder på att prisändringarna för 2025 kommer att vara mindre än för 2024.
Som nämnts har fjärrvärmepriserna varit relativt måttliga under en lång tid, vilket gör att fjärrvärme fortsätter att vara en konkurrenskraftig och stabil uppvärmningslösning för en stor del av Sveriges fastigheter. Fjärrvärme värmer 90 procent av Sveriges flerbostadshus och cirka 78 procent av lokalerna, vilket bidrar till ett effektivt energisystem och avlastar elnäten.
– Vi vet att fjärrvärmeföretagen gör sitt bästa för att hålla prishöjningarna så låga som möjligt. Vi hoppas också att fjärrvärmekunderna förstår omvärldsläget, fjärrvärmens fördelar och vikten av långsiktig stabilitet. Att hålla prishöjningarna för låga gynnar varken kunderna eller energiföretagen på sikt, avslutar Daniel Lundqvist.