Nyligen presenterade Energimyndigheten sin fjärr- och kraftvärmestrategi för Klimat- och Näringslivsdepartementet. Strategin innehåller totalt 17 förslag som syftar till att övervinna hinder och skapa konkurrensneutrala förhållanden för fjärr- och kraftvärme. Målet är att etablera långsiktiga spelregler för en effektiv utveckling av energisektorn, särskilt i samverkan med elektrifieringen inom industri och transporter.
Erik Thornström, ansvarig för styrmedel, skatter och energianvändning på Energiföretagen Sverige, välkomnar helhetsgreppet kring fjärr- och kraftvärmens villkor. Han betonar särskilt vikten av att Energimyndigheten föreslår åtgärder för en bättre prissättning av kraftvärmens systemnyttor och kommenterar att det finns en lönsam potential för utbyggnad på mellan 800 och 1 800 megawatt.
Energimyndigheten, genom omfattande modelleringar, föreslår att kraftvärmeeffekten ökas med ca 800 MW och att ytterligare 1 000 MW är sannolikt samhällsekonomiskt lönsamt jämfört med nuvarande situation. Myndigheten poängterar också fjärr- och kraftvärmens betydande systemnyttor, motsvarande cirka 10 GW i ny eleffekt, vilket utifrån ett systemperspektiv bör värnas om.
Rapporten omfattar en bred genomlysning av olika aspekter av fjärr- och kraftvärmen, inklusive energikrav i byggregler, avfallshantering, biobränslen, spillvärmeutnyttjande, och beredskap. Energimyndigheten understryker behovet av att anpassa sig till EU:s förändrade regelverk, utvecklingen av CCS (Carbon Capture and Storage), förutsättningarna för kärnkraft, och ökande volymer spillvärme.
Energiföretagen ställer sig positiva till förslagen, inklusive översyn av nätnyttoersättningen för kraftvärme, plastansvaret för minskade utsläpp från avfallsförbränning, och en biostyrmedelsutredning för att öka tillgången på biobränslen. De betonar vikten av att snabbt implementera de föreslagna åtgärderna från Energimyndigheten.
Energimyndigheten presenterar tolv nya förslag i slutrapporten, utöver de fem som tidigare presenterades. Dessa inkluderar överväganden om nätnyttoersättningen för kraftvärme, bränsleberedskap, utsläpp från avfallsförbränning, plastansvar, biostyrmedelsutredning, lokaliseringsaspekt i kostnadsnyttoanalyser, regional nivå för värme- och kylaplanering, prismodeller för fjärrvärme, och kompletteringar till EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. De bekräftar också fem tidigare förslag, inklusive översyn av viktningsfaktorer för fjärrvärme och införande av värmeförlusttal.
Sammanfattningsvis hoppas Energiföretagen att Klimat- och näringslivsdepartementet snabbt kommer att driva vidare de föreslagna åtgärderna från Energimyndigheten.
Källa: Energiföretagen