Producenter av grön vätgas och tillverkare av elektrolysörer kommer att gynnas av ett nytt finländskt skatteavdrag på 2,3 miljarder euro. EU har nu gett sitt godkännande för programmet, som syftar till att stödja ren industriell produktion och minska utsläppen.
– Detta initiativ kommer att bidra till att möta den växande efterfrågan på förnybara bränslen och uppmuntra finländska industrier att använda mindre förorenande teknik, säga adjö till fossila bränslen och spara energi, säger Teresa Ribera, EU-kommissionens vice ordförande för en ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning.
Omfattande skatteavdrag för ren energi - storsatsning på ren energi och för industrins omställning
Det finländska skatteavdraget riktar sig till producenter av förnybara bränslen (dock ej elproducenter), industriella slutanvändare och tillverkare av nyckelutrustning för energiomställningen. Stödet gäller kapitalinvesteringar i nya anläggningar som överstiger en viss investeringsnivå. Ursprungligen föreslog Finlands regering i december 2024 att gränsen skulle sättas vid 50 miljoner euro, med en subventionsnivå på upp till 20 procent av den totala investeringskostnaden. Dock får varje koncern högst ta emot 150 miljoner euro.
Särskilt stöd för vätgas och industriell omställning
EU:s regelverk tillåter medlemsstater att subventionera upp till 65 procent av investeringskostnaderna för gröna vätgasprojekt. Skatteavdraget kommer därför att vara en fördel för finländska producenter av vätgasbaserade bränslen, som ammoniak, metanol, e-metan och syntetiska flygbränslen. Även bolag som tillverkar biobränslen, där vätgas är en viktig komponent, kommer att kunna dra nytta av stödet.
För att kvalificera sig måste producenter av grön vätgas tillverka RFNBO-bränslen (”Renewable Fuels of Non-Biological Origin”), vilket innebär att de måste uppfylla EU:s strikta regler om additionalitet och tidsmässig korrelation.
Utöver vätgas går skatteavdraget även att använda för investeringar i industriella utsläppsminskningsprojekt. Det kan till exempel handla om införande av koldioxidinfångning och lagring (CCS) eller direktreducerad järnproduktion (DRI) inom stålindustrin. För att erhålla stödet måste åtgärderna antingen minska utsläppen från industriella processer med minst 40 procent eller minska energiförbrukningen med minst 20 procent.
Tillverkning av strategisk utrustning inkluderas
Den tredje delen av programmet riktar sig till tillverkare av strategisk utrustning för energiomställningen. Skatteavdraget kommer att kunna användas för investeringar i fabriker som producerar elektrolysörer, värmepumpar, vindkraftverk, batterier, solpaneler och utrustning för koldioxidinfångning och lagring. Även tillverkning av kritiska komponenter och mineraler som behövs i dessa produkter omfattas.
Finska projekt i framkant
Den senaste tiden har flera finska projekt för vätgas och förnybara bränslen presenterats. Ett exempel är den franska energikoncernen Verso Energys planerade anläggning i Uleåborg, där 1,4 miljarder euro investeras för att tillverka syntetiska flygbränslen (e-SAF) baserade på grön vätgas.
Samma dag som detta projekt offentliggjordes inleddes kommersiell drift vid Finlands första industriskaliga vätgasanläggning i Harjavalta. Denna 20 megawatts anläggning drivs av P2X Solutions och markerar ett viktigt steg för landets omställning till en fossilfri industri.
EU:s konkurrensregler styr statligt stöd
EU:s konkurrensregler förhindrar medlemsstater från att ge statliga subventioner till privata företag utan EU-kommissionens godkännande, för att undvika snedvridning av marknaden. Det nya skatteavdraget har nu granskats och godkänts av EU-kommissionen.
Inom kort väntas dessutom EU:s initiativ ”Clean Industrial Deal” presentera mer detaljerade riktlinjer för hur statligt stöd kan användas för att främja produktion och användning av grön vätgas i Europa.
– Detta stöd kommer att påskynda omställningen till en klimatneutral ekonomi genom att stödja viktiga investeringar, samtidigt som risken för konkurrenssnedvridning hålls på en minimal nivå, säger Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande.
Källa: Hydrogen Insight