Svenska kraftnät planerar att investera nästan 57 miljarder kronor mellan 2026 och 2028, med fokus på kapacitetsförstärkningar. Dessa investeringar syftar till att både ersätta ledningar som nått sin tekniska livslängd och att möta den ökande efterfrågan på elektricitet.
I verksamhetsplanen, som har lämnats till regeringen, ingår en ökning med 13 miljarder kronor jämfört med den tidigare planen för 2025-2027. Bland de större projekten under perioden 2026–2028 återfinns Storstockholm Väst, Stockholms Ström, åtgärdspaketet Norrlandskusten, Gotlandsförbindelsen och NordSyd-programmet.
Under åren 2026–2029 planeras även driftsättning av tio seriekompenseringsanläggningar, vilket förväntas öka överföringskapaciteten i Snitt 2 med 800 MW, enligt Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät.
Behovet av investeringar är inte unikt för Svenska kraftnät, då även regionala och lokala nätägare i Sverige samt nätägare i hela Europa står inför liknande utmaningar. Detta leder till en pressad leverantörsmarknad och stigande priser. På Europanivå har priserna för stationer, transformatorer samt sjö- och markkabel stigit kraftigt under det senaste året. En annan utmaning är entreprenadmarknaden, där det finns ett behov av projektörer och byggare för nya ledningar och stationer. För att hantera detta vidtar Svenska kraftnät åtgärder för att säkra leverantörskapaciteten.
- Vi paketerar byggprojekten i större kontrakt genom ramavtal med långsiktig avropning, så kallad strategisk partnering. Detta ger leverantörerna möjlighet att rekrytera och upprätthålla en långsiktig kompetensförsörjning, säger Peter Wigert.
Flaskhalsinkomster 2025–2035
I verksamhetsplanen redovisas också hur flaskhalsinkomsterna ska användas fram till 2035, då myndigheten bedömer att dessa inkomster kommer att vara noll. För närvarande uppgår de oanvända flaskhalsinkomsterna till cirka 65 miljarder kronor. Under perioden fram till 2035 förväntas ytterligare 144 miljarder kronor tillföras, vilket innebär att totalt 209 miljarder kronor kommer att användas för nätinvesteringar och för att sänka tarifferna för nätkunderna.
- Flaskhalsinkomsterna regleras av EU:s elmarknadsförordning och följs upp av Energimarknadsinspektionen (Ei) för att säkerställa att de används korrekt. Vi vill naturligtvis att dessa medel ska komma till nytta för elförbrukarna så snabbt som möjligt, bland annat genom investeringar och lägre tariffer, säger Peter Wigert.
Lägre kostnader för nätkunderna
För perioden 2025–2030 uppskattar Svenska kraftnät att 40 procent av myndighetens totala kostnader kommer att finansieras genom flaskhalsinkomster. Detta innebär att nätkunderna inte behöver betala motsvarande belopp. För perioden 2030–2035 är det ännu inte klart hur mycket av kostnaderna som kommer att täckas av flaskhalsinkomster.
- När flaskhalsinkomsterna inte kan användas till investeringar eller andra godkända kostnader, placeras de på ett räntebärande konto hos Riksgälden. Avkastningen från dessa medel används samma år för att minska nättarifferna med motsvarande belopp, förklarar Peter Wigert.