Fjärrvärmebolagens marknadsmöjligheter och framtidsförutsättningar förändras i takt med att andelen subventionerad förnybar el ökar. För att rusta sig för den framtida utvecklingen behöver fjärrvärmebolagen stärka sin organisatoriska och tekniska flexibilitet, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för en flexibel elproduktion som snabbt kan anpassas utifrån efterfrågan och elprisnivåernas svängningar.
– De senaste åren har produktionen av förnybar energi som genererar en variabel elproduktion ökat kraftigt. Den förnybara elproduktionen subventioneras ofta med offentliga medel, vilket pressar elpriserna. Det gynnar förstås inte fjärrvärmeföretagen. Samtidigt diskuteras kärnkraftens avveckling, vilket också kan bidra till att öka ytterligare öka variabiliteten i elpriset, vilket påverkar kraftvärmens lönsamhet. Politiker, fjärrvärmemarknaden och energikunderna utvecklas delvis åt olika håll, vilket kräver anpassningar från fjärrvärmebolagens sida, säger John Johnsson, systemanalytiker med fokus på värme på konsultbolaget Profu.
Kundnära arbetssätt behövs
Han menar att stora delar av Energikommissionens överenskommelse kommer att medföra utmaningar för fjärrvärmebranschens ekonomi. I framtiden får vi förmodligen se en ökad samverkan mellan olika fjärrvärmebolag som exempelvis regionala fjärrvärmenät och dessutom och gemensamma jour och teknikfunktioner.
– Utöver att anpassa sig tekniskt och organisatoriskt så bör fler fjärrvärmebolag tillämpa ett kundnära arbetssätt, vilket innebär att de kan bemöta kundernas önskemål på ett tidigt stadium. Branschen har generellt sett blivit mer kundanpassad på senare år, men medan somliga redan jobbar mycket nära sina kunder befinner sig andra företag fortfarande i en uppstartsfas, säger John Johnsson.
Samtidigt finns det en styrka i samarbetet mellan industri och fjärrvärmenätsägare som innebär att industrin kan förse fjärrvärmenätsägarna med restvärme som inte kräver någon utökad produktionskapacitet från fjärrvärmenätsägarens sida. Samtidigt genererar restvärmen en intäkt som kan stärka industrins konkurrenskraft. Såväl industrin som fjärrvärmebolagen vinner därmed på att samarbetet utökas. John Johnsson påpekar dock att det kan vara en utmaning med gränsdragningen mellan industrins och fjärrvärmebolagens verksamhet så restvärmen inte inverkar på industriföretagets kärnverksamhet.
– En av fjärrvärmebolagens främsta styrkor är att fjärrvärmeverksamheten har en relativt hög produktionsflexibilitet med många olika sorters anläggningar; kraftvärme, värmepumpar och elpannor. Det innebär att fjärrvärmebolagen kan dra nytta av situationen både när elpriset stiger och sjunker. Om subventioneringen av den förnybara elproduktionen ökar framöver så behöver fjärrvärmebolagen även se över sin interna kostnadsbild, säger John Johnsson.
