EU:s mål för 2030, som omfattar 20 miljoner ton förnybar vätgasanvändning och 100 gigawatt installerad elektrolyskapacitet, ser ut att bli svåra att nå. Detta enligt en ny rapport från Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER).
Under 2023 konsumerades 7,2 miljoner ton vätgas i EU, varav hela 99,7 % var fossilbaserad. Enligt ACER producerades endast 22 000 ton grön vätgas från dedikerad elektrolys under samma år – en mängd som beskrivs som "försumbar".
Nästan all vätgas i EU är fortfarande fossilbaserad
Trots att cirka 200 megawatt elektrolyskapacitet redan har installerats i Europa och ytterligare 1,8 gigawatt förväntas vara i drift till slutet av 2026, ligger EU långt från de ambitiösa målen. Ytterligare 60 gigawatt planerad kapacitet fram till 2030 väntar fortfarande på investeringsbeslut.
Varierande nationella mål skapar osäkerhet
En av de största utmaningarna är bristen på samordning mellan EU-ländernas individuella mål och unionens övergripande ambitioner. EU:s mål för 2030 omfattar en konsumtion av 20 miljoner ton förnybar vätgas, varav 10 miljoner ton ska produceras inom unionen. Samtidigt kräver den reviderade förnybarhetsdirektivet endast två till fyra miljoner ton grön vätgas inom industrin och transportsektorn fram till 2030.
Denna skillnad mellan nationella och övergripande mål skapar osäkerhet för investerare och marknadsaktörer. ACER varnar för att denna osäkerhet kan leda till fördröjda projekt och riskera att målen för 2030 inte uppnås.
Kostnadsproblem bromsar utvecklingen
En annan stor utmaning är den höga kostnaden för grön vätgas. Enligt ACER är produktionen av grön vätgas i Europa tre till fyra gånger dyrare än grå vätgas. Medan grå vätgas, framställd genom ångreformering av metan, kostar mindre än 3 euro per kilo, kan grön vätgas producerad genom elektrolys kosta upp till 8 euro per kilo beroende på energikälla.
En analys av erbjudanden till Europeiska vätgasbanken visar att produktionskostnaderna varierar kraftigt mellan länder, från 5,30 till 13,50 euro per kilo. Det lägsta budet låg på 2,80 euro per kilo, vilket visar att det finns potential för kostnadseffektiv produktion, men bara under specifika förhållanden.
Infrastruktur och elnät står inför stora utmaningar
ACER varnar också för att planer på att bygga omfattande vätgasledningar och lagringsanläggningar baseras på orealistiska prognoser om framtida efterfrågan. Detta kan resultera i överdimensionerad och underutnyttjad infrastruktur. Rapporten pekar också på att omställningen av befintliga gasledningar till vätgas kan minska kostnaderna, men att omfattningen av dessa besparingar ännu är oklar.
För att producera 10 miljoner ton grön vätgas i Europa skulle motsvarande tre fjärdedelar av den förnybara elen som genererades i EU under 2023 behövas. Detta kräver betydande investeringar i både förnybar elproduktion och överföringsinfrastruktur.
Snabbare lagstiftning krävs
ACER efterlyser en snabb implementering av EU:s lagpaket för vätgas och avkarboniserade gasmarknader i medlemsländernas nationella lagstiftning. Detta är nödvändigt för att säkerställa att ländernas nätverksplanering är i linje med EU:s bredare mål. Dessutom krävs en tydlig strategi för var elektrolysanläggningar ska placeras – antingen nära förnybara energikällor eller nära slutanvändarna – för att optimera investeringarna.
Krav på en snabbare implementering
EU står inför betydande utmaningar för att nå sina vätgasambitioner till 2030. Höga produktionskostnader, oklara infrastruktursatsningar och brist på samordning mellan medlemsländer hotar att fördröja utvecklingen. För att möta dessa utmaningar krävs en snabbare implementering av politik, strategiska investeringar och en tydligare riktning för marknadens framtid.
Källa: Europeiska Kommissionen