Termografi, som även kallas värmefotografering, är en teknik på frammarsch där antalet användningsområden ökar för varje år. Värmekamerorna upptäcker på ett tidigt stadium avvikelser i mekaniska eller elektriska installationers värmemönster – vilket kan vara ett tecken på ett allvarligt fel - och gör det möjligt att undvika kostsamma, oplanerade driftstopp. Och inspektionen sker beröringsfritt utan att avbryta produktionsprocessen, vilket ger stora tids- och kostnadsbesparingar.
Termografi är ingen särskilt ny teknik. Den uppfanns redan 1840 av en John Hershel som brukar räknas som termografins grundare. Den första värmekameran togs faktiskt fram i Sverige 1958. Beställare var Bofors och den var anpassad för militärt bruk, då det var militära applikationer som drev fram utvecklingen av termografi.
Diagnostiskt verktyg
Idag används termografi som ett diagnostiskt verktyg inom alltifrån elcentraler, transformation och värmegolv – där det kan detektera fukt - till sjukvården där värmekamerorna kan upptäcka inflammationer eller felbelastningar till exempel.
Termografi har en given plats inom förebyggande underhåll av energi- och industrianläggningen. Värmekamerorna kan lätt skanna av stora områden och upptäcka defekter i rörledningar innan läckage uppstår. Med IR-kameror kan gasutsläpp visualiseras i till exempel stålverk på ställen som inte är lätt åtkomliga för andra mätverktyg. För inspektion av energianläggningars ugnar och pannor finns speciellt utveckade IR-kameror som bokstavligen kan ”se genom lågorna”. Det finns till och med speciella pannobjektivförlängare om ”titthålet” in i pannan ger begränsad sikt.
Högre upplösning och fler funktioner
Värmekamerorna fungerar ungefär som vanliga digitalkameror, men i stället för att fånga upp det synliga ljuset registrerar värmekamerorna objekts yttemperatur, ofta på långa avstånd. Precis som digitalkamerorna har värmekamerorna tagit stormsteg mot högre upplösning, bättre objektiv och fler funktioner.
Niklas Persson på Nordec Instrument AB, svensk agentur till det tyska företaget Testo som bland annat tillverkar värmekameror, menar att termografitekniken i sig inte utvecklats mycket sedan 90-talet.
– Tekniken i sig har inte förändrats så mycket men det har kommit fler funktioner. Upplösningen i kamerorna blir bättre och bättre. Liksom bildbehandlingen. Det blir bättre presentationer och så kopplas kamerorna ihop med fler grejer, säger Niklas som är försäljningsansvarig för Nordec Instruments produkter inom industri och livsmedel.
Termografering har blivit ett krav
När värmekamerorna registrerar avvikande temperaturer i elinstallationer kan det bero på många saker:
– Det kan tyda på dålig kontaktering, bristningar eller vibrationer – eller att saker lossnar, säger Niklas Persson.
Att värmekamerorna kan svepa över och detektera funktionsfel i flera utrustningar samtidigt framhåller Niklas som en viktig fördel.
– I stället för att gå igenom alla kopplingar, kontaktdon och reläer var för sig gör man det på en gång.
Termografi är idag en så etablerad teknik att man ställer som krav att elinstallationer ska inspekteras med värmekamera årligen.
– Försäkringsbolagen kräver att elinstallationer ska besiktigas årligen med värmekameror.
Söderenergi en flitig användare
Värmekameror kan även användas som inbrottsskydd, vilket är väl känt från filmens värld. Energibolaget Söderenergi använder värmekameror för att skydda sitt jättestora biobränslelager från intrång på det sättet. Men det är bara ett av flera av deras användningsområden för värmekameror. I det stora fjärrvärmeverket utanför Södertälje har driftpersonalen handhållna värmekameror för att upptäcka rökgasläckor och se temperaturen på heta ytor runt pannorna. Ställverken termograferas för att upptäcka varmgång och överbelastning. Med värmekameror överallt i anläggningen har Söderenergi minimerat produktionsbortfall och driftstopp.
Men nu kan även mindre industriella användare räkna hem en investering i värmekameror på ganska kort tid. Det finns i dag PLC-kompatibla värmekameror för under 9 000 kronor.