Svenska kraftnät har överlämnat sin rapport ”Att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraften medför” till regeringen. Innehållet i rapporten kan få stor betydelse för hur omprövningarna för moderna miljövillkor fortskrider efter den 1 februari 2024, när pausen av den nationella planen är slut och omprövningarna återupptas.
Den 16 februari i år fick Svenska kraftnät tillsammans med Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag av regeringen att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraftens kan medföra.
- Energiföretagen välkomnade pausbeskedet som vi ansåg nödvändigt för att ge myndigheterna och den nya regeringen tid att komma till rätta med de svårigheter som har kantat det första årets omprövningar. Samtidigt har vi varit tydliga med att vi inte vill att pausen ska bli längre än nödvändigt, säger Johan Bladh, vattenkraftsexpert på Energiföretagen.
I regeringsuppdraget till myndigheterna ingick bland annat att beskriva vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabla ur ett elsystemperspektiv för att upprätthålla en trygg elförsörjning inom Sverige. Därutöver skulle myndigheterna se över det nationella riktvärdet på 1,5 TWh och föreslå kompletterande riktvärden för påverkan på andra förmågor som är nödvändiga för elsystemet, exempelvis vattenkraftens reglerförmåga och ö-driftsförmåga.
Energiföretagen har deltagit i de informationsmöten och workshops som myndigheterna anordnat och även skickat skriftliga inspel under tiden som myndigheterna har arbetat med uppdraget. Synpunkterna har utgått från den position som Energiföretagen skickade till regeringen den 28 november 2022, som både innehåller problembeskrivningar och konkreta förslag på lösningar.
- Vi har varit angelägna om myndigheterna ska slå vakt om de delar i den nationella planen som har förutsättningar att fungera, och inrikta arbetet på att lösa de delar som inte fungerat eller som hittills har saknats, säger Johan Bladh.
Energiföretagen ser positivt på att myndigheterna håller fast vid riktvärdet 1,5 TWh som en gräns för vad som ska anses vara betydande negativ påverkan på elproduktionen vid förklarande av kraftigt modifierade vatten. Samtidigt förbiser myndigheterna någonting viktigt när de skriver att förklarande av kraftigt modifierade vatten eventuellt inte är tillräckligt för att säkerställa en acceptabel påverkan på elsystemet, och att undantag med mindre stränga kvalitetskrav därför också kan behöva användas.
- Kraftigt modifierade vatten ska nå normen God ekologisk potential (GEP) som per definition är de åtgärder som inte ger någon betydande negativ påverkan på kraftsystemet. Undantag med mindre stränga kvalitetskrav ska används om den samhällsekonomiska kostnaden är orimligt hög i förhållande till den förväntade miljönyttan, förklarar Johan Bladh.
Energiföretagen har länge pekat på behovet av att miljöåtgärders påverkan på vattenkraftens reglerförmåga behöver mätas och följas upp med tanke på det stora behovet av planerbar elproduktion som kommer med elektrifieringen och energiomställningen.
- Vi menar att reglerbidragsrapporten från 2016 utgör en bra grund för att mäta och värdera reglerförmåga och vi har därför föreslagit att myndigheterna ska utgå från den i arbetet med att ta fram kompletterande riktvärden. Det har myndigheterna också gjort, vilket är positivt, men de har också föreslagit ett antal nya mått som ser intressanta ut. Vi behöver dock analysera dessa i detalj för att förstå hur de ska tillämpas i omprövningarna, säger Johan Bladh.
En utmaning under den nationella planens första år har varit att få till en fungerande samverkan mellan verksamhetsutövarna och länsstyrelserna. När det gäller just miljöåtgärders påverkan på kraftsystemet har Energiföretagen föreslagit att Svenska kraftnät och Energimyndigheten själva bör delta i samverkan och i normsättningsprocessen för att hjälpa länsstyrelserna och vattenmyndigheterna att göra dessa ganska komplicerade bedömningar. En annan brist som Energiföretagen pekat på är att det saknats en koppling mellan samverkansprocessen och normsättningen.
- Det är mycket välkommet att myndigheterna nu själva föreslår att de ska ta en mer aktiv roll och bidra med sin sakkunskap i samband med vattenmyndigheternas normöversyn, och även att de trycker på att fördjupad normöversyn behöver ske parallellt med samverkansprocessen, menar Johan Bladh.
Nu väntar ett arbete för Energiföretagen och dess medlemsföretag att analysera rapporten och dess innehåll på djupet. Detsamma gäller tjänstemännen i Regeringskansliet som under hösten förväntas presentera förslag till regeländringar som löser de problem som hittills har kantat genomförandet av den nationella planen.
- Vi hoppas på att bli involverade även i det fortsatta arbetet så att all den kunskap och erfarenhet som våra medlemsföretag har fångas upp och kan bidra till att vi får en nationell plan som faktiskt kan fungerar efter pausen, avslutar Johan Bladh, vattenkraftsexpert på Energiföretagen.
Källa: Energiföretagen