På konferensen Kraftvärmeforum 2023, som genomförs digitalt den 4 oktober, kommer bland annat Energimyndigheten att delta för att berätta om sitt arbete med en fjärr- och kraftvärmestrategi, som ska vara klar innan årsskiftet. Det kommer också att informeras om Svenska kraftnäts utredningar kring införandet av en kapacitetsmekanism för ökad försörjningstrygghet och om aktuella kraftvärmeprojekt från E.ON i Malmö och Vattenfall i Uppsala.
Av Alarik Haglund
Kraftvärmeforum anordnas av Energiföretagen Sverige och Erik Thornström, som håller i programmet för årets konferens, talar om att det blir ett digitalt event med sammanlagt sju eller åtta föredrag under förmiddagen den 4 oktober.
– Bland annat kommer Daniel Friberg, som är projektledaren för arbetet med en fjärr- och kraftvärmestrategi på Energimyndigheten, att vara med, säger Erik Thornström, som välkomnar ett mer samlat politiskt grepp när det gäller fjärr- och kraftvärmens förutsättningar.
Förslag om kapacitetsmekanism
Erik Thornström berättar även att Magnus Brolin från Svenska kraftnät under Kraftvärmeforum kommer att redogöra för Svenska kraftnäts arbete när det till exempel gäller förslaget om att införa en marknadsomfattande kapacitetsmekanism för ökad försörjningstrygghet, som varit ute på remiss, samt utvecklingen av marknader för stödtjänster och ökad mothandel av elproduktion i södra Sverige.
Kapacitetsmekanismer innebär att producenter utöver att de deltar på den ordinarie energimark-naden också kan få ersättning för att de håller kapacitet tillgänglig. Den marknadsomfattande kapacitetsmekanism som nu föreslås av Svenska kraftnät ska ersätta de kapacitetsmekanismer som finns idag, som den nuvarande effektreserven.
Foto: Tomas Ärlemo/Svenska kraftnät
Aktuella kraftvärmeprojekt
Sedan kommer det enligt Erik Thornström också att bjudas på två föredrag om aktuella kraftvärmeprojekt.
– E.ON gick i somras ut med att de kommer att investera i ny kraftvärme i Malmö och på Kraftvärmeforum kommer vi att få höra både om det projektet och om Vattenfalls planer på en turbininvestering i Uppsala, meddelar Erik Thornström.
Han förtydligar att det i Malmö handlar om att E.ON ska bygga en ny biobränsleeldad kraftvärmeanläggning, som ska ersätta Heleneholmsverket, och att Maria Lindroth från E.ON bland annat kommer att berätta mer om projektets status och tidsplan.
I Uppsala är den nya värmeproduktionsanläggningen Carpe Futurum som Vattenfall byggt utrustad med en ångpanna och förberedd för att kunna kompletteras med en ångturbin för elproduktion.
– Anders Agebro från Vattenfall kommer att berätta om hur de nu tittar på om de ska investera i en turbin, beskriver Erik Thornström.
Policy på EU-nivå och nationell nivå
Själv kommer Erik Thornström att hålla ett föredrag där han tar upp aktuella policy- och styrmedelsfrågor som rör kraftvärmen.
– Det handlar inte minst om vad som händer på EU-nivå med bland annat nya regler för utsläpps- handel och reviderade direktiv om förnybar energi respektive energieffektivitet, som lyfter fram olika främjande krafter när det gäller fjärr- och kraftvärme, förklarar Erik Thornström.
Han påpekar emellertid också att det även på nationell nivå händer en del intressanta saker och nämner implementeringen av
EU-lagstiftning och skattefrågor som två viktiga exempel.
– Regeringen kommer dessutom under hösten att lägga fram en ny energipolitisk inriktningsproposition och en klimatpolitisk handlingsplan, tillägger Erik Thornström.
Fjärr- och kraftvärmestrategi
När det kommer till Energimyndighetens upp-drag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi talar Erik Thornström om att de i slutet av mars i år lämnade in en delrapport med fokus på vad som bör göras för att tillgängliggöra kraftvärmekapacitet. I Energimyndighetens rapport föreslogs ett antal olika åtgärder för att främja fjärr- och kraftvärmen, som till exempel att se över miljötillståndsreglerna för att få ut mer elproduktion från kraftvärmen, att underlätta för mindre aktörer att delta på stödtjänste-marknaderna och att se över energikraven i byggreglerna.
Något som också lyftes fram i rapporten var beredskaps- och försörjningstrygghetsfrågorna.
– Det har blivit mer fokus på frågor som handlar om beredskap och försörjningstrygghet, där kraftvärmen har en viktig roll, och på Energiföretagen Sverige tycker vi att det behövs en mer samlad strategi kring att utveckla beredskapen. Bland annat ser vi ett nationellt ödriftsprogram för kraftvärme som angeläget, menar Erik Thornström.
Stor bredd
Han kommenterar att det är stor bredd på uppdraget och att även sektorskopplingar lyfts fram, tillsammans med möjligheten att kraft-värmen kan få en ny roll i samband med de nya industrier som växer fram inom till exempel tillverkning av elektrobränsle. Han poängterar också att Energimyndigheten tittar på vilka möjligheter det finns att producera kärnvärme genom att antingen utnyttja spillvärme från kärnkraftverk eller bygga rena kärnvärme- anläggningar.
– Något som Energimyndigheten också tittar mycket på är ersättningsmodeller för de systemnyttor som kraftvärmen tillhandahåller till elsystemet, säger Erik Thornström.
Det stora värdet med en fjärr- och kraftvärme- strategi tror han är att det till skillnad från tidigare, då det varit ganska mycket styckevis hantering, tas ett mer samlat grepp och att det finns en bred politisk uppbackning.
– Alla riksdagspartier är överens om att fjärr- och kraftvärmen har en viktig roll framöver, inte minst för att avlasta elsystemet i samband med den stora elektrifiering vi ser med en förväntad fördubbling av elbehovet på 20 eller 25 års sikt, avslutar Erik Thornström.