Svenska kraftnät har planer på en betydande expansion av stamnätet de kommande tio åren.
Daniel Gustafsson, avdelningschef för Kraftsystem på Svenska kraftnät, framhåller att för att möta den ökande efterfrågan och genomföra omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar, räcker det inte med den nuvarande strategin. Han betonar att det krävs ett årligt tillskott i produktion som motsvarar hela Stockholms elförbrukning från nu fram till 2045. Detta behövs både för att täcka den förväntade ökningen av elförbrukningen och för att ersätta äldre produktion som fasas ut under samma tidsperiod.
Svenska kraftnät har nu publicerat Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar. Grovt räknat innebär det under kommande tio-årsperioden investeringar i 1 500 km nya ledningar och ett 30-tal nya stationer, förutom förnyelse av 2 500 km befintliga ledningar och 100 stationer (cirka hälften av dagens stationer). Jämfört med tio-årsperioden som har varit (se diagrammet intill) handlar det om ett flerfaldigande av utbyggnadstakten.
Daniel Gustafsson konstaterar dock att det inte räcker. Inte om Sverige ska klara elektrifieringen i samhället samt ha en god leveranssäkerhet.
− Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än idag.
Val av energibärare
Nästan lika viktigt som nya investeringsbeslut i elproduktion är enligt Daniel Gustafsson var den placeras samt val av energibärare. Det han framför allt pekar på är att stora delar av den svenska basindustrin planerar att använda vätgas i sina processer när de ställer om till en fossilfri tillverkning.
− Antingen är vätgasberoende verksamhet förlagd där elproduktionen sker – vilket inte är så troligt med tanke på att placeringen av industrier inte är så flexibel – eller så tillverkas vätgasen där elproduktionen sker och transporteras därefter i pipelines, säger han.
Enligt honom är effektbehoven hos de kommande vätgasberoende industrierna så stora att det är svårt att motivera att bygga så mycket elledningar för att överföra den energin.
− Då är vätgas en mycket effektivare energibärare. Och pipelines tar mycket mindre utrymme samt gör i allmänhet mindre intrång på miljö och natur, säger han.
Det han och Svenska kraftnät ser framför sig är alltså en utbyggd vätgasinfrastruktur i delar av Sverige, som komplement till stamnätet. Men för att inte riskera att Sverige suboptimerar en parallell energiinfrastruktur bestående både av el och vätgas är det enligt honom mycket viktigt att en sådan utbyggnad samplaneras och utformas så att det totalt sett blir samhällsekonomiskt mest effektivt.
Fakta: Ökade effektbehov i hela landet
Intresset för att elektrifiera industriprocesser och verksamheten finns hos industrier i hela Sverige och Svenska kraftnät räknar med nya förfrågningar om att ansluta mycket stora förbrukningsvolymer. För närvarande har Svenska kraftnät förbrukningsansökningar om totalt cirka 20 500 MW i hela landet, varav cirka 17 800 MW har önskat anslutningsår under perioden 2024–2033 (samma period som täcks i Nätplaneringsplanen). Detta kan sättas i relation till att den maximala effektförbrukningen under topplasttimmen (när förbrukningen var som högst) i Sverige år 2022 uppgick till knappt 24 000 MW.