Målet med forskningsprojektet Innopels har varit att öka säkerheten och effektiviteten i tillverkningen av bränslepellets. Efter två års arbete har projektet nu avslutats, och de erhållna forskningsresultaten kan potentiellt öppna upp för nya metoder inom produktion, lagring och distribution av pellets.
Sverige producerar årligen cirka 1,7 miljoner ton bränslepellets. Vid lagring av färdiga pellets uppstår ibland problem såsom värmebildning och bildande av brandfarliga gaser. Forskarna inom Innopels har undersökt användningen av olika typer av sågspån och olika torkmetoder för att adressera dessa problem.
Resultaten indikerar att kvaliteten på pellets påverkas av var på trädet sågspånen hämtas; antingen från tallträdets inre stamdelar eller från de yttre stamdelarna. Det föreslås att man bör skilja på dessa spånsorter vid hantering och lagring, eftersom de har olika egenskaper och fukthalter.
Michael Finell, projektledare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), påpekar att det kanske inte är nödvändigt att lagra allt spån för att uppnå tillräcklig mognad, utan endast lagra grovtimmerspån som kan ge mer problem med självuppvärmning i pelletshögarna.
Torkningen av spånen har också visat sig påverka pelletsproduktionen. Projektet har genomfört storskaliga tester på två pelletsfabriker för att utvärdera olika torkmetoder, och resultaten visar på betydande skillnader.
Magnus Persson, innovationsrådgivare och projektledare på Paper Province, understryker det unika i att genomföra så stora forskningsförsök med pellets, vilket normalt sett utförs i mindre skala i laboratoriemiljöer.
Projektets förhoppning har varit att genom att hitta det optimala receptet för pelletsproduktion kunna styra processen mot en jämnare och högre kvalitet, vilket skulle gynna branschen, konsumenterna och miljön. Forskningsresultaten kan nu bidra med rekommendationer för rutiner gällande hantering, lagring och torkning av sågspån och pellets.
Innopels har genomförts i samverkan mellan Paper Province, Karlstads universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Solör Bioenergi Pellets AB, Härjeåns Energi AB och Bergkvist Siljan Skog AB, med VINNOVA som huvudfinansiär.