I orostider med krig i närområdet blir landets egna resurser allt viktigare. Från skogen kan biobränsle utvinnas för användning i kraftvärmeverken. Även torv, som i Sverige utvinns från dränerad mark, kan använda som bränsle.
– Det är en inhemsk råvara som det finns gott om, och vi vet att den fungerar mycket bra tillsammans med andra biobränslen. Men den dyra och utdragna tillståndsprövningen är ett problem, säger Rita Larsson, ordförande för branschföreningen Svensk Torv.
Av: Anders Carlsson
Biobränsletillgången i orostider var ett tema på Stora Biokraft och Värmekonferensen i Karlstad. Där argumenterade Svensk Torv för torven som en nödvändig resurs för Sveriges fossilfria beredskap.
– Styrkan när det gäller energitorven, är att den i dag finns att tillgå i princip över hela Sverige, säger Rita Larsson.
Det finns exempel i närtid när torven fick en avgörande betydelse. Säsongen 2017–2018 bidrog vädret till svårigheter att ta ut trä ur skogen.
– Det här gjorde ju att det blev lite panik ute bland värmeverken. Så i princip över en natt fick vi förfrågningar om vi kunde leverera torv, och då kunde det handla om kanske tio-tolv bilar och släp till kunder per dygn, säger Rita Larsson.
Svensk Torv jämför Sverige med Finland, ett land med krigserfarenhet och erfarenhet att bygga upp beredskapslager. Något man hade stor nytta av under covid-pandemin.
– Finland hade planerat att avsluta energitorvproduktionen, men då anföll Ryssland Ukraina och landet beslutade snabbt att börja bygga beredskapslager. Från Sverige exporterar vi nu en viss mängd torv till Finland till deras beredskapslager. Men i Sverige sitter vi och väntar tills krisen verkligen står för dörren, säger Rita Larsson.
Energimyndigheten har initierat en utredning för att bland annat klargöra torvens roll som en beredskapsresurs. Svensk Torvs inspel i utredningen har varit att få bukt med det utdragna och kostsamma förfarandet för att få tillstånd till utvinning av torv.
– Om staten anser att råvaran torv kan bidra så måste också staten gå in och tillse att det blir någon form av lättnader i ansökningsprocesserna.
En ansökan om torvutvinning måste först få dispens från markavvattningsförbudet. Sedan ska ansökan prövas enligt miljöbalken. Svensk Torv uppskattar att en av tio ansökningar får godkänt.
– Kostnaden för ansökan, med alla undersökningar och utredningar, ligger någonstans mellan 1 och 1,5 miljoner kronor. Då blir det dyrt om bara en av tio ansökningar godkänns, säger Rita Larsson.
Svensk Torv argumenterar för att torv ska ses som ett additiv till andra biobränslen.
– Att då tillföra fem till tio procent i värmeverken skulle säkerställa att man inte hamnar i en bristsituation under extremt kalla vintrar, men också om det skulle bli en kris och man inte får fram andra bränslen, säger Rita Larsson.