Regeringen har idag presenterat sin budgetproposition för 2025. Denna innehåller flera viktiga förslag på energiområdet som Energiföretagen ser som positiva. Samtidigt är det långt kvar för att uppnå regeringens energipolitiska mål.
Sverige ska nå nettonoll utsläpp till 2045 och en förutsättning för klimatomställningen är en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion. Regeringen har i den energipolitiska propositionen bedömt Sveriges elbehov till 300 terawattimmar (TWh) 2045 och även satt ett mål för ett leveranssäkert elsystem. I budgetpropositionen skriver regeringen att elsystemets förmåga att möta det ökade elbehovet behöver stärkas i en snabbare takt än i dag.
För att främja elproduktion föreslår regeringen i budgetpropositionen åtgärder för en effektiv utbyggnad av vindkraft. Kommunerna ska ersättas med ett stöd motsvarande fastighetsskatten för vindkraft (0,5 procent). Här har regeringen avsatt totalt 1,1 miljarder kronor över tre år. Man tar även vidare förslag från incitamentsutredningen om bland annat intäktsdelning till, och rätt till inlösen för, närboende.
– Regeringens förslag att fastighetsskatten ska återföras till vindkraftkommunerna ökar förhoppningsvis incitamenten att säga ja till vindkraftsetableringar och är i linje med vad branschen efterfrågat. Vi behöver satsa på alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifiering och omställning, och vindkraft på land är det som kan byggas ut snabbast, säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.
Energi- och näringsminister Ebba Busch har återkommande lyft fram energisystemets behov av robusthet och i budgeten avsätts 400 miljoner kronor per år fram till 2035 på satsningen Kraftlyftet. Satsningen ska bidra till att förbättra energisystemets förmågor på lokal- och regional nivå och är ett investeringsstöd till bland elproduktion, lager och flexibilitet.
– Kraftlyftet är ett viktigt steg för att bidra till viktiga förmågor i energisystemet och öka leveranssäkerheten. Det är välkommet med en långsiktig satsning på detta område men vi efterfrågar mer detaljer om utformningen. Ett viktigt nästa steg är att genomföra förslagen i fjärr- och kraftvärmestrategin, då kraftvärmen spelar en nyckelroll för energisystemet som helhet.
Regeringen presenterar även en rad andra satsningar på energiområdet så som; ökat stöd till energiforskning, pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet, liksom ökat stöd till klimatklivet, laddinfrastruktur och energiberedskap. Regeringen har tidigare även presenterat budgetsatsningar från höstbudgeten för att snabba på och förenkla tillstånds- och tillsynsprocesserna.
Regeringen aviserar i budgeten även att man ska sänka subventionsgraden för installation av solceller från den 1 juli 2025 och slopa skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2026.
Regeringen har i budgeten också prioriterat bort sitt förslag från i våras om att slopa den årliga indexuppräkningen av energiskatten på el.
– Det är rimligt att slopa skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el av elsystemskäl, så att överproduktion av el inte subventioneras när vi får allt fler timmar med negativa elpriser. Men det är samtidigt beklagligt att regeringen väljer att återigen prioritera en ensidig sänkning av bensinskatten och inte gör något åt energiskattenivån på el genom att inte gå vidare med det tidigare förslaget om att slopa indexeringen av energiskatten. Det är också mycket beklagligt att regeringen väljer att inte gå vidare med sänkt energiskatt på el för CCS som kommer fördyra dessa anläggningar och minskar incitamenten att bibehålla elproduktion i kraftvärmen. Vi saknar också åtgärder för att dämpa de dramatiska ökningarna av fastighetsskatteuttaget på elproduktion från nästa år för särskilt kärn- och vattenkraften, säger Åsa Pettersson.
Flera av regeringens förslag ligger i linje med de förslag som branschen tidigare lyft, bland annat i ”10 snabba reformer för mer el och stärkt konkurrenskraft”. Samtidigt finns det mer att göra om energibranschen ska lyckas möta det ökade elbehovet på kort och lång sikt. Här kan nämnas riskavlyft för ny fossilfri elproduktion, de reformer som nu utreds i elmarknadsutredningen samt förväntningar på kommande förslag i miljötillståndsutredningen för effektivare tillståndsprocesser.
– Regeringen har sammantaget presenterat en rad förslag som skapar bättre förutsättningar för ökad elproduktion och ett mer robust elsystem. Det är välkommet. Samtidigt är det viktigt att reformtakten fortsätter vara hög. Ytterligare förslag kommer att krävas inte minst för att främja investeringar i ny fossilfri elproduktion och för att korta ledtiderna så att utbyggnaden av energisystemet snabbas upp, säger Åsa Pettersson.